Ester Blenda Elisabeth Nordström (1892-1948) skrev under signaturen "Bansai" i Svenska Dagbladet. Hon var första svensk som wallraffade och publicerade sitt berömda pigreportage i tidningen sommaren 1914. Hon arbetade på tidningen från 1912 till 1917.

Hon wallraffade innan wallraffandet ens var uppfunnet

Chefredaktörens krönika

Det här är en krönika. Det är skribentens personliga åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

15 procent av personerna som omnämns i skolans historieböcker är kvinnor, rapporterade bland annat SVT för något år sedan. Till SVT påpekade Eva Bonde, chefredaktör för tidskriften Historiskan, också att de kvinnor som finns med i historieskrivningen framför allt är kvinnor som kan ses som förebilder eller hjältinnor, men alltför sällan kvinnor som kan ge en bredare och mer mångfacetterad bild av vad en kvinna är och kan vara.

En kvinna om förtjänar mer uppmärksamhet, och som under de senaste åren också fått det, är Ester Blenda Nordström – journalisten som wallraffade långt innan begreppet fanns. Metoden innebär att journalisten under falsk identitet utforskar ett område och sedan rapporterar om det. Den tyska journalisten Günther Wallraff har gett metoden namn och har jobbat så sedan 1970-talet. Ester Blenda Nordström gjorde sitt första wallraffande 1914, på en gård i Sörmland. Reportagen publicerades i Svenska Dagbladet och väckte stor uppmärksamhet.

Ester Blenda Nordström beskrivs som en modig person, som aldrig lät sig tämjas, som levde sitt liv på sina egna villkor – sannolikt utanför boxen för vad många ansåg var möjligt och lämpligt för en kvinna på den tiden. En kvinna som alltså förtjänar en plats i den allmänna historieskrivningen, men som än i dag sannolikt är ganska okänd för de flesta.

Ester Blenda Nordström beskrivs i dag som en av 1900-talets mest fascinerande svenska kvinnor

Men härom veckan fick Fatima Bremmer Augustpriset för sin bok om Ester Blenda Nordström, "Ett jävla solsken", en bok som recensenterna jublar över och tackar för att författaren gör den modiga journalisten levande igen. Ester Blenda Nordström beskrivs i dag som en av 1900-talets mest fascinerande svenska kvinnor. Så kanske hon blir mer känd nu och får en plats i den allmänna historieskrivningen.

Genom sin journalistiska gärning bidrog Ester Blenda Nordström också till att förändra tidningsspråket och låta det blir mer rappt. Det gjorde journalistiken mer lättillgängligt och fler kunde då förstås känna igen sig i rapporteringen.

Det är viktigt att både kvinnor och män finns med i journalistiken, både som skribenter och som aktörer

På 100-årsfirande Katrineholms-Kuriren dröjde det ända till 1944 innan tidningen fick en kvinna anställd som reporter, Kerstin Larsson. I dag är könsfördelningen jämn bland KK:s 19 journalister. Det är något som jag tror både arbetsmiljön och journalistiken blir bättre av. Kanske är det också därför de genusanalyser av Kurirens innehåll, som elever på Slottsskolan gjort i flera år, blivit allt bättre. För tio år sedan var resultatet uselt. Eleverna bjöds in till redaktionen för att diskutera. När eleverna i Slottsskolans klass 7D mellan den 13 och 17 november i år gjorde samma analys av innehållet visade det sig att ungefär lika många artiklar handlar om kvinnor som om män och nästan en tredjedel om både kvinnor och män. Män syns på fler än fyra av tio bilder, kvinnor på tre av tio och båda könen på var femte bild.

Syns du inte finns du inte, säger talesättet. Det är därför viktigt att både kvinnor och män finns med i journalistiken, både som skribenter och som aktörer. Då finns en chans att bilden av alla människor blir mer mångfacetterad, historieskrivningen förändras och blir mer rättvis.

Läs också

( 10 st )

Läs mer om dessa ämnen

Katrineholms-KurirenSörmlandJournalistikJämställdhetKrönika
Relaterat