Foto:

Då var sanningens ögonblick inne

Krönika av Tomas Nilsson

Det här är en krönika. Det är skribentens personliga åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Efter att ha bundit flugor tillsammans med "Blacka", "Sme´n", "Den gamlaste", Grahn och sist men inte minst "Birger med fikabrödet". Hela vintern har gått åt till att lära sig flugbindningens ädla konst i gamla turbinhuset i Forssjö.

Sommarresan till spännande fiskevatten var bokad, det blev inte Adolfström utan Otta älv i Norge. Stugan vi bodde i hörde till en gammal klasskamrat, Peder Källman. Den låg vackert på en sluttning 40 meter från älven. Resesällskapet var vår läromästare Grahn. Den stackaren har dessutom försökt lära mig att svinga flugspöet rätt, snacka om "mission impossible".

Sagt och gjort avfärd mot Norge första semesterdagen, kombibilen var fylldes till bredden med fiskeprylar, tur att vi bara var två. Grahn fick börja köra mot Norge i lugnt mak men strax innan Kristinehamn säger han att bilen drar snett och saktar in. Punktering, den första på snart 30 år som undertecknad har fått. Trots att det var söndag fixades byte till skottkärrehjul och bokning av däcksbyte i Karlstad där en hygglig kille mötte upp. Det var en kronpunka, hela kordan förstörd tack vare alla halvfärdiga vassa gupp i Katrineholm, tack för den!

Resten av färden gick bra till stugan.

Efter en skön natt kom så första fiskedagen och undertecknad sattes direkt på plats av läromästaren Grahn. Öppningsfisken i älven Sjoa vägde nästan två kilo, en öring. Min första fisk vägde så lite att den kunde postas i ett vanligt brev utan att ha övervikt, så den fick simma vidare. Totalt sett blev fiskefärden lyckad även om vi inte fick några bjässar mer. Examen gick bra och mina egenbundna flugor lurade ett antal öringar, plus min axel. Men det löste Grahn perfekt och opererade bort kroken under fältmässiga förhållanden.

Sista kvällens fiske slutade med en test av vadarbyxorna, i en fors halkade jag på en sten och hela vänsterbenet fylldes med vatten. Byxorna höll måttet och inget vatten rann ut utan fick tömmas ut.

Efter städning av stuga startade hemfärden, den gick utan större missöden och veckan kunde summeras som lyckad. Nu ska den senaste flugan återupptas, flugbindning. Nu vet jag vilka jag ska binda, men det avslöjar jag inte.

Läs mer om dessa ämnen

Krönika