Foto:

Då hade jag inte flyt

Go'morron

Det var en fin dag i torsdags, lite kallt men soligt. Jag brukar springa en sväng på lunchen och tänkte att i dag det vore skönt med lite omväxling.

Det här är en krönika. Det är skribentens personliga åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Ibland gymmar jag på kanotklubben men tyckte att vädret var för fint. Jag tänkte att det går nog att paddla. Även om det är kallt i vattnet så lär jag knappast välta i en havskajak. Sagt och gjort, jag åkte ner till kanotklubben och lade i en kajak.

Från bryggan såg jag att det låg is en bit ut men tänkte att den inte hunnit bli tjockare än att den skulle ge med sig. Med mig ut hade jag min undervattenskamera som jag fäste med en sugpropp framför mig.

Det var ganska lätt att ta sig igenom isen och snart var jag ute på Djulösjön med solen blänkande i vattnet framför fören. Jag tog lite bilder och filmade lite och började paddla mot Långviken.

Plötsligt såg jag något som rörde sig framför mig. Det var kameran vars sugpropp lossnat och nu plumsade den i vattnet. Jag körde ner armen i vattnet för att fånga den men var väl en halv sekund för långsam. Snabbt sjönk kameran ner i Djulösjöns mörka vatten och jag satt där som ett fån med tröjan blöt till armbågen.

Vad gör jag nu då? Jag försökte ta riktmärken för att minnas platsen och tänkte att det är nog inte djupare än att jag kan fridyka. Efter lite funderande tänkte jag att det får nog vänta till våren. Jag vet ju var kameran är och den är ju vattentät. Jag paddlade vidare och tog mig runt Myrön. Där tog några fler bilder med mobilen som jag såklart höll extra hårt i. Det blev en trevlig tur på sjön och hur bilderna och filmen blev i kameran får jag väl se till våren.

Läs mer om dessa ämnen

DjulösjönKrönika