Badnymfer firade jul i augusti

Krönika av Emma Eriksson

Det här är en krönika. Det är skribentens personliga åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Vilken herrejössessommar det har varit. Växthuset har förvandlats till ogenomtränglig djungel och jag kommer snart att få öppna ketchupfabrik för att ta hand om överflödet av tomater. Att bo ett stenkast från Hjälmaren har varit räddningen i hettan och badutflykterna har avlöst varandra.

Jag är en riktig badkruka, men i år har jag legat i blöt medan familjens flickflock och deras småkusiner hoppat bomben, magplaskat och dykt så det står härliga till. 4-åringen är mer än lovligt djärv när hon gastar “Hoppa” och kastar sig rakt ut från bryggan.

Våra flygande badnymfer i miniatyr tröttnar aldrig och skulle lätt platsa i en Esther Williams-film i technicolor. Man har handgripligen fått håva in dem för att alla andra badgäster ska få tillgång till badstegen.

På en snabb storstadsvisit upptäckte döttrarna en kartong i en butik. “Åååh, en badleksak. Snälla mamma, kan vi inte köpa den”.

I ett ögonblick av ruelse över att jag alltid säger nej utbrister jag storstilat att det kan vi visst.

Väl hemkomna gick jag ut för att vattna tomatplantagen och när jag kom in hade de hunnit hämta pump och blåst upp sin nya leksak.

Det visade sig vara den grekiska mytologins Minotaurus i typ naturlig storlek. I den uppblåsta ramen tronade en stor rodeotjur som upptog större delen av vardagsrummet. Om ni lovar att inte berätta för dem kan jag avslöja att jag nu har gömt den längst in i garaget.

Så värst många knop mäktar man inte med under de dagar man kunnat steka ägg på pannan istället för i den. En tidig morgon när jag tvärledsnat på fabriksbakat svampigt bröd fick jag ändå ett bakryck.

När jag måttade upp rågsikten undrade den uppsluppna 9-åringen vad det egentligen stod på mjölpaketet. Själv gissade hon på rådjursskit innan hon och hennes lillasyster bröt ihop av fnitter. Sedan lade de sig på köksgolvets solgula trasmatta med ljudboken Svenska julvisor. De knappade snabbt in bakgrundskomp och sjöng sedan för full hals om ljusen i advent som ska brinna. Det var lite som att fira jul i ett bageri på Hawaii då inomhustermometern visade på 26 grader.

Nu har solgasset äntligen fått ge vika för lågtryck och gräsmattorna är åter daggvåta. Det är som både människor och natur andas ut och det evighetslånga sommarlovet har tagit slut.

Jag hoppas ni får en bra start på vardagen med nyskördad energi.