Det var inspiration mot håglöshet.
Det var go mot passivitet.
Det var variation mot frustration.
Och det var Skånelag som stod för allt positivt.
Redan efter sex bollar tvingades KVK-tränaren Daiva Simokaitiene ta den första time outen.
Då låg KVK under med 1–5.
Men effekten uteblev. Visst, KVK hade lite otur med ett block som gick ut, 19–21 i stället för 20–20 i första set. Men efter Svedalas enkla 3–0-seger går det inte att skylla på otur.
– Det handlade om attityd, sa Daiva.
Hon var samlad, men besvikelsen och nästan en känsla av uppgivenhet gick inte att ta miste på.
Ett KVK utan ett uns av fantasi blev ett lätt byte för Svedala – laget som KVK så enkelt 3–0-besegrade hemma i Duveholmshallen i näst sista omgången av grundserien.
– Det här är inte acceptabelt. Jag tror inte att vi vann en enda blockpoäng. Svedala är första laget i vinter som blockar ut oss, sa Daiva.
KVK hamnade i stora underlägen i alla set. I både det första och andra hämtade laget in Svedalas försprång, men när det kom till de avgörande bollarna var det Svedala som ena gången hade skärpan, nästa enhands reflexräddningar och tredje vassa avslut genom Holly Franks och Autumn Wedan.
KVK hade – ingenting.
– Kämpar man inte så vinner man inte, som KVK-tränaren konstaterade.
Som så många gånger tidigare inom idrotten bevisades det att motivation slår klass. För på papperet har KVK det överlägset starkaste laget. Den här sena lördagskvällen inför bara 70-talet åskådare hjälpte det lika lite som att Daiva Simokaitiene nästan i desperation bytte in hela bänken med Sofia Björndahl, Sandra Hoikkala och Anna-Lena Linné mot Taru Alho, Milica Brankovic och Agné Daunyte i slutet av andra setet.
– Vi kände en förväntan inför SM-slutspelet. Vi var motiverade och förväntansfulla. När vi sedan fick sådan medgång direkt i första setet kändes det som att det här var vår kväll, sa Ellen Nilsson – som med sina vassa servar plockade många poäng för Svedala, som vann med 25–21, 25–20 och 25–15 på en timme och en kvart.
Efter matchen var det ett svårt val för juryn att utse bästa spelare i respektive lag. Helt enkelt för att det fanns så många att välja bland i Svedala, mot att hitta den minst dåliga i KVK. Det blev till slut Autumn Wedan som fick priset i Svedala och passaren Agné Zakarauskaite Landin i KVK.