I volleybollens slutspel får det högst placerade laget välja mellan de som kommer på platserna fem till åtta i serien.
– Man kan komma femma och ha gjort en jättebra grund-serie så väljs man av ettan och det tar slut redan i kvartsfinalen, säger VVK:s sportchef.
Innebär det att VVK siktar på fjärdeplatsen?
– Att komma fyra vore förstås det bästa, men det är ju tufft för det finns många lag som ser starka ut, det är väl tveksamt om vi kommer att rå på dem.
Vilka lag finns med i toppen?
– Linköping, Falkenberg och Hylte/Halmstad, säger Oskarsson utan minsta tvekan.
Vilka spelare tror du mycket på bland de egna produkterna?
– Christoffer Jostål, som gjorde sin bästa säsong i fjol, tror jag kommer höja sin nivå ännu mer den här säsongen. Sedan hoppas vi på att Axel Qvarnström och Andreas Brink ska ta ett par ordentliga kliv i sin utveckling.
De litauiska proffsen Tomas Vilimas, utsedd till bästa anfallare förra säsongen och numera i Örkelljunga, och Andrius Gaidys har bytts ut mot de två amerikanerna Mark Burik och Michael Dye.
– Det är svårt att jämföra dem eftersom de spelar på olika positioner, Tomas var fantastiskt bra i anfallsspelet, men hade en del övrigt att önska i försvarsspelet. Andrius led av en axelskada och kunde inte riktigt göra sig själv rättvisa. Om man jämför Mark och Andrius som spelar på samma position (vänsterspiker) så är Mark ett par klasser bättre.
Det blir svårare att jämföra Vilimas, som spelar som högerspiker, och Michael Dye som är center. Oskarsson har stora förväntningar på Dye.
– Han är nog den bästa centern som vi haft sedan Tomas Blomqvist spelade för en sex–sju år sedan.
Det som också skiljer är att amerikanerna är mer sociala och peppar de andra på ett helt annat sätt.
– Där är det stor skillnad helt klart, säger Marc Oskarsson.