Hennes son, debattören och författaren Göran Greider, född i VingÄker, har i flera tidningar, Aftonbladet, ETC och Dala-Demokraten, beskrivit hur hans och brödernas mammas sista tid var, mitt i viruskrisen och med besöksförbud pÄ Àldreboendena.
Nu efter att hans mamma har gÄtt bort vill han berömma vÄrdpersonalen, som anvÀnde högtalarfunktionen pÄ mobilerna, för att barnen och barnbarnen skulle kunna ta farvÀl.
â VĂ„rdpersonalen var otroligt bra. De gick in och försökte hjĂ€lpa oss att kommunicera med henne nĂ€r hon lĂ„g dĂ€r. Det var imponerande. Vi Ă€r fem bröder och vi var mĂ„nga som ringde. En av mina bröder bor i Katrineholm och det Ă€r han som skött vĂ€ldigt mycket som haft med mamma att göra, sĂ€ger han till KK.
Normalt tycker inte Göran Greider om ord som "hjÀltar", sÀger han.
â Men jag tycker att de ska ha bĂ€ttre betalt och bĂ€ttre skyddsutrustning. Det Ă€r en otrolig insats som personalen i vĂ„rden och pĂ„ Ă€ldreboenden gör.
Den 3 april delade Göran Greider ungdomsbilder pÄ sin mamma pÄ sin Facebooksida, dÀr hon sitter leende i grÀset med schalett pÄ huvudet och med en cykel i bakgrunden. Han skriver: "Ulrika Kristina Beata, 1926-2020, min mor. Somnade i dag stilla in. Fembarnsmor, sömmerska. Sörjd av fem söner, barnbarn och slÀkt. Hon hade sÄ lÀtt för att skratta".
Samtidigt vill han sÀtta viruset i Sverige i perspektiv. I Aftonbladet skriver han: "Det blev trots allt en vÀrdig död i ett land som Ànnu fungerar".