– Det är ett trendbrott.
Det säger Torleif Ander, Slottsskolans rektor 7–9, om det kraftigt höjda meritvärdet i vårens betyg till avgångseleverna. Jämfört med 2015 höjde flickorna sina betyg avsevärt. Pojkarnas ökade bara marginellt. Men i den gruppen fanns en hög andel ensamkommande flyktingbarn, påpekar Ander:
– Det är egentligen det mest anmärkningsvärda. Vi borde ha visat katastrofresultat. I stället gjorde vi en bedrift och är nu på väg mot ett normaltillstånd.
Vingåker är också på väg uppåt på Lärarförbundets prestigeladdade rankningslista. I fjol hade kommunen sämst resultat i landet. Nu klättrar kommunen några placeringar till plats 282 av 290. Det är mycket tack vare niornas betyg.
Barn- och utbildningsförvaltningens chef Lena Sahrblom är försiktigare i tolkningen.
– Många ingredienser spelar roll för betygen och det finns ingen enkel förklaring. Det kan handla om att en grupp avgångselever är mer studiemotiverad än en annan, eller hur vi har haft det med behöriga lärare, vakanser och vikarier.
Ett trendbrott kan ta flera år att åstadkomma, resonerar hon. På en rankningslista som Lärarförbundets, kan placeringen för en liten kommun helt avgöras av små avvikelser som för en större kommun knappt påverkar resultatet alls. Hon vill därför inte dra några stora växlar på exempelvis årets slutbetyg.
– Men jag hoppas att det är en indikation på att vi gör rätt!
På högstadiet sätts kvaliteten i förskola och låg- och mellanstadiets verksamheter på slutprov. Bottenplaceringen 2015 sved.
– Man känner sig nedtryckt. Eleverna känner också av det. De ser rubrikerna om att de går i landets sämsta skola. Men mycket i rankningen är sådant som vi som jobbar i skolan inte kan påverka, menar svenskaläraren Eva Olsson.
Vingåkers skola har med politisk uppbackning arbetat hårt och systematiskt de senaste två åren, från förvaltningsledning ner till arbetslagen, för att vrida utvecklingen rätt. Mycket har förändrats. Rektorsorganisationen är omgjord, planerings- och uppföljningsarbetet har strukturerats. Rektorerna har getts mer tid i klassrummen och elevhälsoarbetet har genomlysts.
– Vi har fått en bättre struktur på mycket och elevernas studiero har ökat. Trenden är positiv, tycker Eva Olsson.
Kommunen har även jobbat hårt i rekryteringen av behöriga lärare. Utan några feta löner att locka med, har detta hittills fungerat över förväntan, enligt Sahrblom. Det sätter också avtryck i rankningen.
Ander önskar att kommunen ska räkna skolan som en framgångsfaktor för Vingåker och fylla behoven som uppstår.
– Det skulle inte behöva kosta så mycket att till exempel underhålla lokalerna. Men det skapar framtidstro.
I kölvattnet på fjolårets stora flyktingvåg har Vingåker tagit emot många nyanlända. Kunskapskartläggningen som kommunen gjort av de nyanlända eleverna har bidragit till ett väl fungerande mottagande i skolan, bedömer rektorn.
En annan framgångsfaktor som han pekar på, är de insatser som görs för att eleverna ska känna sig hemma i skolan och kunna aktivera sig utanför lektionstid. Kafeterian Frallan och skolbiblioteket är nu bemannade och öppna alla skoldagar.
– Trygghet är viktigt. Den som är trygg har större förutsättningar att också trivas och nå bra resultat.
LÄS MER
Lärarförbundets undersökning väger samman totalt 13 kriterier till en slutlig placering. Se alla resultat på www.lararforbundet.se.