Varje år tar upp till 1 500 människor i Sverige sina liv – sju gånger fler än vad som förolyckas i trafiken. Det konstaterar Suicide zero som i en nyligen publicerad rapport kartlagt kommunernas självmordsförebyggande arbete.
Enligt den ideella organisationen behöver det självmordsförebyggande arbetet utvecklas hos merparten av de 232 kommuner som besvarat enkäten. Medan arbetet beskrivs som "otillfredsställande" för 71 kommuner anses bara 14 genomföra "goda" förebyggande insatser på suicidområdet.
Tillsammans med Vingåker är Trosa de enda sörmländska kommuner som håller måttet. Enligt Ola Nordqvist, verksamhetsutvecklare på socialkontoret i Trosa kommun och samordnare för det självmordsförebyggande arbetet, har kommunen sedan länge haft frågan på agendan.
– Vi har traditionellt arbetat systematiskt med området, så för oss känns inte det här som några konstigheter, säger han.
Att det självmordsförebyggande arbetet tas på allvar, exempelvis genom att nämnas i kommunens budget och i verksamhetsrutinerna för äldreomsorgen, skolan och socialtjänsten, är sådant som vägs in i Suicide zeros bedömning.
Hur många kommuninvånare som faktiskt avslutat sitt eget liv påverkar inte poängen. Men enligt statistisk från Socialstyrelsens dödsorsaksregister tog färre personer sitt eget liv i Trosa än i någon annan sörmländsk kommun mellan åren 2017–2021.
– Det är inte jättemånga som begår suicid och siffran kan varierar mellan noll och fem personer per år. Men vi vet inte hur många som gjort självmordsförsök, säger Ola Nordqvist.
Eftersom antalet är lågt vill han inte gå in på detaljer.
– Men liksom i resten av landet är det vanligare att män begår suicid än kvinnor och det handlar sällan om unga personer, säger han.
Trosa har ett skolbaserat program där elever i årskurs åtta ges verktyg för att förebygga psykisk ohälsa. Kommunen lär även ut ”första hjälpen för suicid” till personal inom vård och omsorg.
– Där kan förhöjd risk för självmord förekomma för vissa grupper inom socialpsykiatrin och funktionsnedsättningsområdet.
Ett område där kommunen kan göra mer handlar enligt Ola Nordqvist om att se över de platser där människor valt att avsluta sina liv.
– Att identifiera ”hotspots” som järnvägsövergångar eller broar är ett arbete som vi behöver utveckla tillsammans med räddningstjänsten och samhällsbyggnadskontoret, säger han.