I lägenheten på Odins väg står tiden stilla. Väggklockans tickande, trafikbruset utanför, men Muayad Naser och hustrun befinner sig i en bubbla av oro och väntan.Ovanför soffan blickar jungfru Maria i kopparrelief ner.
– Vår situation är väldigt svår, men hon vakar över oss. Hon ger oss hopp och styrka, säger Muayad Naser stilla.
För åtta år sedan kom han till Sverige tillsammans med hustrun Aseen Nadhem och deras två döttrar Lourd och Lara. I hemstaden Kirkuk arbetade Muayad som lärare på en teknisk högskola, men i situationen hade blivit ohållbar och familjen kände sig hotad av det sekteristiska våld som blossat upp bland religiösa minoriteter.
De är kristna kaldéer och arbetade båda ideellt inom kyrkan i Kirkuk. Aseen är sjukvårdsutbildad och engagerade sig i hjälpprojekt som finansierades av den amerikanska armén. Muayad berättar att familjen hotades till livet om i slutet av 2007 om de inte betalade till den sunnimuslimska Muhajedinarmén. Hoten polisanmäldes och under våren 2008 lämnade de landet.
Redan hösten 2008 avslogs deras asylansökan och beslut om utvisning fattades. Beslutet överklagades men det blev avslag i Migrationsdomstolen. Ärendet lämnades över till polisen i mars 2011, men utvisningsbeslutet preskriberades i början av 2014. Deras fall har prövats på nytt, men i somras kom det sista utvisningsbeslutet. Migrationsverket anser inte att hotbilden mot dem entydigt kan hänföras till deras religion och beviljar dem inte uppehållstillstånd som flyktingar.
Till Kirkuk kan de inte återvända, men i stället ska de utvisas till Irakiska Kurdistan i norra Irak. De har ingen anknytning dig men Migrationsverket skriver att "den kristna kyrkan kan fungera som sponsor och därigenom utgöra ett nätverk för familjen". Detta trots att de irakiska kaldéernas högste ledare Safaa Sabah Hindi i ett personligt brev understryker att kyrkan inte har möjlighet att hjälpa dem med bostad och arbete på grund av de rådande stridigheterna i landet.
I början av augusti skulle makarna ha lämnat lägenheten, kronofogden är inkopplad, men än är de kvar. Varken deras fysiska eller psykiska är stabilt. Aseen lider av ångest och depression och medicinerar för sin diabetes. I juli ströps alla utbetalningar och de snålar med medicinen för att den ska räcka längre.
– Vi lämnade hela vår tillvaro i Irak och ser ingen möjlighet att återvända. Vi kommer att hamna i flyktingläger i Norra Irak. Min fru är sjuk av oro och vi har ingen familj kvar i vårt hemland.
Tack vare hjälp från Västra Vingåkers kyrka de klarar sitt uppehälle. De är församlingsmedlemmar och under åren i Sverige har de engagerat sig i kyrkan bland annat som cafévärdar.
– Kyrkan är vår räddning och den har blivit vårt andra hem under åren i Vingåker. Vi kommer aldrig glömma vad församlingen har gjort för oss, säger Muayad.
Nu ställer de sitt hopp till den nya bedömning som Migrationsverket gör utifrån att situationen i Irak har försämrats, i dag råder öppen väpnad konflikt i sex provinser. Den nya bedömningen kan innebära att en del av asylsökande som fått avslag kan få en ny prövning.