1 maj i Vingåker var en extra speciell dag detta år. Ett team från Svensk television följde under förmiddagen förberedelser, upptakt, demonstration och följande möte. Inte för att sända ut som nyhetsinslag utan inför en dokumentärserie om landsbygden som planeras ha sändningsstart i höst.
Arbetarkommunens ordförande och riksdagsledamot Caroline Helmersson Olsson (S) berättar att teamet från SVT kom till Socialdemokraternas lokaler på Köpmangatan på morgonkvisten. Det är ett projekt om landsbygden som ska bestå av flera delar, och Vingåkers kommun kan bli en del av dokumentärserien.
Caroline Helmersson Olsson berättar att de fick information att dokumentärserien ska skildra landsbygden utifrån ett landsbygdsperspektiv och inte från ett "Stockholmsperspektiv".
– Men det är i- och för sig ett Stockholmsperspektiv att kalla Vingåker för landsbygden, säger Helmersson Olsson men utvecklar vidare:
– Men på ett sätt kan man väl definiera Vingåker som landsbygden. Vi säger ju inte att vi ska åka in till stan när man åker till Vingåker.
Det blir byn eller tätorten snarare än staden.
– Jag kan tänka mig hur de vill spegla landsbygden. Vi har ju ett ganska litet demonstrationståg, och det ser väl lite fattigt ut. De filmade även in när vi inför samlingen var typ elva stycken som roddade om upplägget och alla tyckte olika, säger hon med ett skratt.
Helmersson Olsson har marscherat i demonstrationståg så långt tillbaka som hon kan minnas. Och för henne och många med henne är det en dag som är mycket viktig att vara med på och uppmärksamma.
Är 1 maj en arbetarnas helgdag som kommer att leva vidare eller är den på väg att spela ut sin roll?
– Jag tror inte att den spelat ut sin roll. Ibland kan jag få sådana tankar, men när man hör engagerade ungdomar som Alva Ström från SSU tror och hoppas jag att man kommer att hålla fast vid traditionen.
Helmersson Olsson funderar på hur arbetarrörelsen ska kunna agera för att få fler att känna sig delaktiga på 1 maj.
– Jag funderar på inramningen och hur man ska få alla att känna sig välkomna, i alla fall till mötet. Det kan ju upplevas som gammalmodigt att marschera i takt till musik och lyssna till Internationalen. Men det känns bra för mig och jag är uppväxt med det. Men vi behöver också göra saker att folk som inte tycker som jag ända vill vara med och hänga.