Tredje risbranden på en månad

Den första branden skedde vid vägen till Båsenberga på kvällen den andra maj. Rishögen var omkring femtio meter lång och fem meter bred. Räddningstjänsten fick inrikta sig på att förhindra spridning. Nästa brand i rishög skedde femton dagar senare, den 17 maj, på ett hygge vid Hökhultstorp inte långt från Trollåsens motorbana nära väg 52.

Den brinnande rishögen var större än den vid Båsenberga: uppgifter beskrev den först som 70 meter lång och 30 meter bred, men Pedher Helmer, vakthavande befäl vid räddningstjänsten, uppgav att den var större än så. Spridningsrisken var inte lika stor som vid Båsenberga, eftersom högen låg på ett hygge.

Nu i helgen, knappt två veckor efter Hökhultstorps-branden, brann det i ännu en hög. Larmet kom klockan 00,30 under natten mellan lördag och söndag om att två virkes- eller rishögar vid Lasstorp i Vingåker brann. Den ena mätte omkring 40 meter, den andra 25 meter.

Polisen har hållit förhör och talat med vittnen om branden i Lasstorp. Bland annat har man pratat med den person som först upptäckte att det brann och slog larm, berättar kommissarie Peter Göransson vid polisen.

– Nu har det varit flera bränder och vi tittar på det. Vi kommer naturligtvis att röra oss mer i de områdena, även om det inte finns något direkt avgränsat område. Om allmänheten har någon information som man bedömer är relevant, som kan ha med bränderna att göra, hör av er, säger han.

Kommissarie Peter Göransson vid polisen i Katrineholm, Flen och Vingåker.

Foto: Stina Järperud

Men varför ligger det rishögar i skogarna? Magnus Kindbom, skogsdirektör på Lrf-skogsägarna förklarar:

– Generellt när man avverkar kan man inte såga virke av grenarna och riset. Normalt är det också för smutsigt för att man ska kunna göra pappersmassa av det. Man samlar ihop grenar, toppar och rötter för att göra flis och fjärrvärme av det.

Men efter avverkningen får riset ligga i skogen och torka i ungefär ett år.

– Det är för att det ska få rätt fuktighet. Det ska dels gå lätt att flisa, dels för att det ska gå lätt för fjärrvärmeverken.

Kan man inte använda flis till att värma vatten och bostäder måste något annat bränsle användas.

– Som kol och olja, som är mycket sämre för klimatet.

Men det akut allvarligaste med bränderna är förstås spridningsrisken, säger Magnus Kindbom.

– Det är inte bara skogen man riskerar då, det kan vara bostäder och andra fastigheter också. Det är väldigt riskfyllt med glöd som flyger iväg.