När lantbrukaren Carl-Adam Samuelsson på onsdagen steg ut på lagårdsbacken föll regnet i jämn och stadig stril över västra Sörmland. Igen.
Hos den vars huvudsakliga utkomst växer på fälten, gnager oron lite hårdare för varje dag som himlen öppnar sig.
– Det är i princip hela årsinkomsten som ska in under tre, fyra veckor, konstaterar Carl-Adam Samuelsson.
Han går i väntans tider på Hansta gård utanför Vingåker. Detsamma gör alla andra gröd- och spannmålsodlare i denna del av landet. Så mycket mer än att hoppas på det bästa och hålla koll på prognoserna kan inte göras. Makten över skörden, över flipp eller flopp, ligger hos vädret.
I väntan på att kunna tröska följer Carl-Adam Samuelsson alla väder-appar slaviskt.
– Jag tittar säkert på prognoserna tio gånger om dagen. Vi vill ha samma väder som semesterfirarna, säger Carl-Adam Samuelsson.
– Två månaders sol och blåst, inflikar pappa Göran, lantbrukare med 40 års erfarenhet av både rika och fattiga skördar.
Det är stora värden som står på spel. Men även om Göran Samuelsson fortfarande har dråpslagen 1974 och 1998 i färskt minne, är varken han eller sonen särskilt oroliga över skörden 2015. "Det är ingen ko på isen", som de båda uttrycker det, förutsatt att önskan om sol och blåst slår in.
– Förutsättningarna för en god skörd volymmässigt är goda, tror Samuelsson den yngre som hoppas börja tröska vårkornet i nästa vecka – två veckor senare än i fjol.
– Det är kvaliteten vi är lite osäkra på, fortsätter far och son.
Säden på deras fält – korn, vete och havre – växer så att det knakar. Men grödornas mognad påverkas negativt av all fukt. Utvecklingen av väderläget kan också påverka effektiviteten i arbetet när skörden ska bärgas – och därmed kostnaderna.
– Det kan bli merarbete, gå långsammare och bli dyrare på grund av torkkostnaderna, samtidigt som en halvblöt stråsådd sliter på maskinerna, beskriver Göran Samuelsson.
– Samtidigt blir dagarna hela tiden kortare – medan arbetet som ska göras i slutänden är detsamma, säger sonen.