Specifikt handlar det om att elever ska kunna få studiehjälp på sitt eget modersmål. Den rätten har alla barn, oavsett varifrån de kommer.
Detta är inget problem som sticker ut, enligt Anna Sandell, projektledare vid Skolinspektionen.
– Det är mycket vanligt. Det här är en sådan sak som vi ser att många huvudmän har svårt att leva upp till. I princip räcker det med att en elev inte kan få det här stödet, säger hon.
Ofta handlar det om att ge barnen en chans att hinna med i undervisningen. Språkliga barriärer gör det svårt för många att kunna delta.
– Det står i skolförordningen och i gymnasieförordningen att en elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver det. Det är för att man sak kunna nå de kunskapskrav som krävs. Det kan finnas nyanlända elever som har jättestora kunskaper och då ska inte språket vara i vägen, säger Anna Sandell.
Det är inte första gången som kommunen fått bakläxa i skolfrågor. Senast i november lyftes flera brister fram. Sedan dess har flera utav problemen rättats till, men frågan om studiehjälp finns kvar. Ifall det efterfrågas av tillräckligt många ska en skola också kunna erbjuda undervisning i svenska som andraspråk, och detta är också en av de problem som kommunen har åtgärdat, enligt Skolinspektionen. Vingåker är en av 30 kommuner som får så kallad riktad tillsyn, vilket Anna Sandell är projektledare för. Den berör de kommuner som hade den största andelen asylsökande barn under första kvartalet 2014.
Om en kommun inte sköter sitt ansvar kan det få konsekvenser. Till exempel kan det bli ett nytt föreläggande, och mer därtill efter det.
– Eftersom vi ser till elevernas bästa så är vi väldigt noga med att följa upp sådana frågor, för det är väldigt viktigt för de individuella eleverna, säger Anna Sandell.