Förslaget för han fram i en motion till kommunstyrelsen. Med den hoppas han att barn- och utbildningsnämnden ska få i uppdrag att utreda möjligheten till kommunala friskolor efter amerikanskt exempel.
Det som Fröde har för ögonen i förslaget är den skolkris som många anser att Sverige befinner sig i. I Vingåker aktualiserades den härom veckan, då Skolverkets statistik över grundskolans slutbetyg slog larm över sakernas tillstånd.
I statistiken hamnar Vingåker i bottenskiktet i fråga om behörigheten till gymnasieskolan. Av 129 avgångselever misslyckades 36,4 procent i fjol att klara betygsspärren till gymnasiet.
Något måste göras, det är alla överens om. Kim Fröde vill göra det genom att koppla ett amerikanskt grepp. Att bara minska klassernas storlek, anställa fler vuxna och pumpa in mer pengar är inte "allena saliggörande", tror han.
– Det som behövs är ett nytt sätt att tänka när det gäller skolans utmaning, kommenterar han i motionen.
Modellen i den amerikanska delstaten New Orleans kallas för Charter school. Verksamheten är statligt finansierad och kontrollerad men därutöver fri. Den sattes i verket efter orkanen Katrinas skövlingar och bygger på elevens fria skolval, självständighet – rektor har ensamt ansvar för allt som rör skolan – och resultatkrav. En skola som inte når resultatmålet riskerar att läggas ner.
Före orkanen var 43 procent av delstatens elever underkända. Efter Charter school-satsningen är motsvarande siffra fyra procent, uppger Fröde.
Det beror inte på att klasserna är mindre än i Sverige. Det är det inte. Däremot undervisas svaga elever gruppvis i stället för enskilt, vilket enligt Fröde har effektiviserat det pedagogiska arbetet.