– Det här projektet sjösattes över ett år innan jag tillträdde som chef för barn- och utbildningsförvaltningen, så jag fick ärva det, säger Lena Sahrblom.
Hon menar att det gjordes fel från början som sedan fick konsekvenser för projektets slutresultat som presenterades i tisdagens Kuriren. Först och främst fanns inga tydliga mål från barn- och utbildningsnämnden.
– Man snabbade också på processen så man inte hann med ett samarbete med kommunens egen IT-enhet, säger Lena Sahrblom. Istället köptes tjänsten in av bolaget Caperio Finance AB och man leasade datorer och lärplattor i stället för att köpa in dem själva.
Det resulterade i att alla verktyg försvann när projektet var klart i somras och nu har kommunen fått köpa in egna datorer och plattor till eleverna, berättar Lena Sahrblom.
– När jag började fråga runt bland rektorerna så upptäckte jag också att de inte kände sig som bärare av projektet vilket är jätteviktigt för att de ska kunna stödja lärarna i arbetet.
Att alla i personalen inte har varit med på tåget visar också slutresultatet, tror Lena Sahrblom och pekar på brister i likvärdigheten mellan olika klasser och skolor.
– En del lärare var osäkra på verktygen och tog det lite lugnare, medan andra har gjort ett fantastiskt jobb. Frågan är om varje lärare egentligen hade greppat vad de skulle göra?
Utbildningarna på digital pedagogik hade varit för storskaliga för att alla skulle kunna hänga med, menar Lena Sahrblom.
Nu fortsätter ändå det digitala projektet i kommunens egen regi med egna datorer och den egna IT-enheten inkopplad.
– Det är möjligt att vi behövde göra det som gjordes för att lära oss det här, men det byggde på för mycket frivillighet hos alla, det hade behövt vara mer obligatoriskt, säger Lena Sahrblom.