Ett efter ett betas de klassiska kryssningsmomenten av. Karaoke med överdriven falsksång, dansbandstraumat med misslyckad styrdans och spritstinkande andedräkt samt taxfree-scenen där det köps cigaretter fast ingen röker och andra saker ingen behöver – bara för att det är billigt.
Nere på discodäck spelas discodängan "flashdance" vilket ger stora delar av publiken en tydlig flashback av goda minnen. En trubadur måste det förstås finnas på en kryssning och likväl en skärgårdsspeleman som är en go och glad gubbe vad publiken än säger.
I en tidigare intervju i tidningen sa en av upphovsmakarna, Thomas Widén, att "publiken kommer att få uppleva alla smaskigheterna som en kryssning brukar bjuda på, men utan att behöva vara med om pinsamheterna själva.
Det stämmer ganska bra, även om pinsamheterna förstås är något tillskruvade. Men det beror nog å andra sidan på vilken kryssning man åkt med.
Första sketchen efter pausen heter förstås "God morgon" och utspelar sig dagen efter kvällen före. En studie i ångest adderat med oro över att inte räcka till när solen gått upp och sminket är avtvättat.
Artister på dekis som allt som oftast verkar hamna på Finlandsbåtar får sin beskärda del i sången "Vad tusan är min show" och sedan har nästan alla ingredienser i en kryssning avhandlats. Även den bittra städerskan som "sanerar" hytterna.
Vingåker är långt ifrån en sjöstad och det gör kanske en show med havstema något exotisk. Det var i alla fall tillräckligt många som mönstrade på skutan Vingåkers hotell för att de skulle vara tämligen fullsatt på premiären.
Vid en första anblick skulle det kunna gå att kölhala showen. Eller åtminstone ett par delar av den. Det blir en avdrift på några grader när matsketchen drar igång och kocken "Gay Fikusblad" drar lite för många plumpa skämt.
Men på det hela taget ligger showen på rätt kurs. Det var en synbart nöjd publik som kunde gå i land.