Regeringen kommer i höstbudgeten att lägga fram nya direktiv för HVB-hem för ensamkommande unga. Bidraget till kommuner med HVB-verksamhet för ensamkommande kommer att minska påtagligt. Vingåkerssonen och riksdagsledamot Fredrik Olovsson (S) är ordförande i Riksdagens Finansutskott och därmed ansvarig i riksdagen för den samlade ekonomiska politiken.
Vad är grunden till föreslagen förändring?
– Kostnaderna för placeringar av ensamkommande barn och ungdomar är väldigt stor och tränger ut andra viktiga insatser. Även med den kraftiga skärpningen av politiken med ID-kontroller och gränskontroller så blir kostnaderna stora om ingenting görs. Hittills har kommunerna inte haft någon sporre att vara försiktig med kostnaderna för placeringar och det märks.
Ett agerande i panik utifrån det ökade antalet av sökande, menar socialnämnden. Stämmer det?
– Nej, redan från årsskiftet öppnades möjligheten till stödboende för de över 16 år men det används inte. Är man ansvarig för medborgarnas pengar kan man inte sitta och titta på en miljardrullning som svårligen motiveras.
Socialnämnden anser att regeringens förslag är att vältra över kostnaderna på kommunerna. Hur ser du på det?
– Nej, kommunerna kommer att få kostnadstäckning men samhällets totala kostnader ska minska. Dels genom att den som är 18 år behandlas som vuxen. Dels genom att kostnaderna i ett stödboende för dem mellan 16-18 år är lägre än i HVB-hem. Resurserna som frigörs kan används till andra utsatta barn och i skolan.
Ökat antal stödboenden i stället för HVB-hem, minskar det förutsättningar för integration?
– HVB-hem finns ju för unga med svåra sociala problem, inte för integration. Många ensamkommande kommer dessutom inte att få stanna i Sverige. Men det centrala är att om man inte har behov av det omfattande HVB-stödet så ska man självklart heller inte få det. HVB-verksamhet ska ju heller inte handla om att skapa jobb eller tjäna pengar