- Jag har ingen dunderkur för att få detta att fungera bättre än alla andra gårdar, men jag är den envisaste och tjurskalligaste person som finns, säger Jakob Gustafsson på Vads Västergård.
27 år gammal är han troligen en av Sörmlands yngsta nya mjölkbönder.
- Det droppar av folk hela tiden.
I ladugården bor 17 mjölkkor och några köttdjur som snart ska maka på sig och ge plats åt fler mjölkkor. Tidigare hade Jakob Gustafsson bara köttdjur, men han tyckte att det blev för långtråkigt. Nu händer det mer, brunstkalendern på väggen är snart fullskriven, kalvningarna ska passas och omsättningen är bättre.
- Även om mjölk ger dålig lönsamhet omsätter en mjölkko mycket mer än ett köttdjur. Jag hade aldrig kunnat leva på det här med köttproduktion. Men det är mer arbete och jag är mer uppbunden.
Ladugården ser ut ungefär som det såg ut på alla gårdar för ett par decennier sedan. Korna går inte löst vintertid, men är lugna och sociala och vill gärna bli klappade.
- Jag vill inte modernisera med lånta fjädrar, så att jag sen inte kan sluta ens om jag skulle vilja, säger Jakob Gustafsson.
För en liter mjölk får han tre kronor och sex öre.
- Min farfar brukade prata om att han fick tre kronor på 1980-talet. Nu får jag sex öre mer, säger han.
Ändå har han bestämt sig för att det ska fungera. Han odlar spannmål på 60 hektar och säljer överskottet, tar eget hö och ensilage och gör det mesta jobbet själv, dock med hjälp av sin pappa.
- Jag tar hjälp av kunnigt folk.