Ett par kilometer bortom Vingåkers kommungräns till Julita tar Thomas Århammars grävskopa de sista tagen i Hjälmarsviks matjord. Alla rör är dragna, pumpen på plats. Under ett lock på en kulle uppe vid Fiskebodavägen vilar anledningen till grävandet, kånkandet, lastandet och skruvandet.
Minireningsverket.
Tidningens väg hit gick förbi övergödda jordbruksmarker som kräks ut näring i en sjö som mår pyton: Öljaren. Men här är läget möjligen ännu värre: enligt en färsk rapport är Hjälmaren den mest övergödda av landets stora sjöar. Dramatiska insatser krävs.
Det är ingen sådan som rörfirman nu gjort. Men för den enskilda fastighetsägare som tvingas anpassa sitt avlopp till skärpta miljökrav, kan en kostnad på 50 000–100 000 kronor utan chans till bidrag vara nog så dramatisk.
– Spolar man i toan försvinner inte problemet. Nu måste vi tänka på miljön, säger Mats Karlsson, VVS-ingenjör hos Mählqvist.
För Ann-Mari Wulfstrand Byhlin tändes varningslampan för något år sedan. Hushållen i Julita informerades då om kravet på avloppsbyte. Byhlins bor här året runt, nära granne med tre fastigheter ägda av sommargäster. Deras lösning, på grund av det extremt sjönära läget, blev att gå samman om ett gemensamt reningsverk.
Mählqvist rör har under de senaste fyra åren installerat ett 50-tal minireningsverk. De flesta är dock dimensionerade för ett eller två hushåll, och hittills har blott en handfull varit av detta större slag. Karlsson liknar miljötänket och reningsverken vid en ny nisch för företaget.
– Vi installerade enskilda avlopp förr, men oftast vid nybyggen och husrenoveringar. När jag började prata med några miljöinspektörer insåg jag var framtiden låg: reningsverk, säger han och beskriver processen i Hjälmarsvik.
Avloppen från de fyra husen leds till en lägsta punkt. Därifrån pumpas vattnet upp till reningsverket, ett par hundra meter bort. Där processas avloppet med kemikalier.
– Sedan rinner det ut i en markbädd för en naturlig rening med sand, innan vattnet via en provtagningsbrunn rinner ut mot sjön. Då är det lika rent som vanligt dikesvatten.
Kostnaden för respektive hushåll blir plus minus noll jämfört med varsitt nytt enskilt avlopp, tror Ann-Mari Wulfstrand Byhlin. Men hon är övertygad om att reningsverket ger framtidsvinster.