– Sedan, när allt är klart, är det bara att börja om, säger Vingåkers ekonomichef Elin Höghielm.
Hon säger det med ett leende. I hennes värld är processen fram till en ekonomisk årsprognos något av ett svindlande men ansvarstyngt äventyr. Ordet budget är inte det minsta tråkigt.
Under sig på ekonomienheten har Höghielm ett halvdussin medarbetare som alla vrider och vänder på sina delar av den där kuben. Ekonomichefens huvudroll är att överblicka och analysera helheten.
– Vi måste hela tiden tänka långsiktigt. Ibland uppstår behov av kortsiktiga investeringar och då kanske jag uppfattas som något en bromskloss ... Men vi måste vara duktiga på att hushålla och se till hela kommunen.
Vägen fram till färdig budget förutsätter hårt arbete och ansvarstagande även av kommunens förvaltningar och förtroendevalda. Kommunchefen Marita Skog – hon som gör liknelsen med Rubiks kub – har en viktig uppgift i att upprätthålla förvaltningschefernas fokus på uppdrag och ekonomiskt ansvar.
– Det är viktigt att i alla lägen komma ihåg att det är medborgarperspektivet som styr, säger Skog.
Den medborgare som aldrig har sett en kommunal budget kan gå in på Vingåkers hemsida och kika. I förslaget synkroniserar analyserande text om planerade händelser med hårda sifferkolumner för intäkter och kostnader.
Där finns ingen exakt vetskap. Budget är en prognos och kvalificerad gissning utifrån kända och tänkta parametrar. Och den är i ständig förändring.
– Självklart kan något gå fel, men det kan justeras under processens gång, säger Höghielm.
Arbetet med budget 2015 inleddes i mars. Då bestämde fullmäktiges politiker om riktlinjerna, utifrån mandatperiodens strategiska plan och verksamhetsmål.
Därefter började det att räknas, vridas och vändas. Fram till sommaren, då politikerna beslutade om budgetens ramar, pågick ett intensivt arbete med möjlighet för nämnderna att begära tillskott.
– Vi försöker att få in tänket att vi måste se till de pengar vi har att hantera – ungefär 500 miljoner kronor – och inte komma med långa önskelistor. En verksamhet blir inte nödvändigtvis bättre av mer pengar.
I september kom den andra av årets två befolkningsprognoser. Dessa är numera mycket viktiga i budgetarbetet. Kommunens resurser från 2015 fördelas efter en ny modell. Kostnader som påverkas av befolkningsstrukturen ska tydligt kopplas till budgetramarna.
Kommuninvånarna har delats in i sju åldersgrupper, vilket ska förenkla vid prioriteringar, satsningar och effektiviseringar. Framför allt påverkas de nämnder som ansvarar för skolan och äldreomsorgen.
Nästa steg i budgetprocessen är vi nu framme vid: politiskt ställningstagande. Därefter kan nämnderna färdigställa sina respektive budgetar och cirkeln slutas.
– Sedan börjar allt om, påminner Elin Höghielm.
Under året görs fortlöpande uppföljningar av hur ekonomin går och hur budget följs. Finns det några fallgropar?
Marita Skog funderar:
– En sådan skulle kunna vara förändrade lagstiftningar, om en statlig verksamhet läggs under kommunalt ansvar. Sådant kompenseras sällan hundraprocentigt. Det finns också en fallgrop i de åtaganden vi har tillsammans med andra kommuner. Om vi till exempel inte får någon rapport om våra kostnader för gymnasieprogrammen kan vi heller inte sätta en korrekt budget.
Då blir det till att vrida och vända. Lite till.