Kjesäter kan bli nytt flyktingboende

Kjesäters före detta folkhögskola kan komma att bli ett flyktingboende med plats för 200 flyktingar.

Vingåker2013-10-10 11:56

Företaget von Braun holding AB med säte i Skene har fått ett tilldelningsbeslut för ett flyktingboende på Kjesäter efter att en ramavtalsupphandling skett med Migrationsverket enligt lagen om offentlig upphandling. Tilldelningsbeslutet innebär att Migrationsverket därmed kommer att få tillgång till cirka 17 000 platser i tillfälliga boenden i landet, varav Kjesäter omfattar 200 platser. Beslutet har dock överklagats och därmed inte vunnit laga kraft.

— Vi räknar med att det kommer att ta 2-4 månader innan förvaltningsrättens process är klar. Vi är i behov av fler boendeplatser och därför kommer vi att genomföra direktupphandlingar under tiden, säger Sophia Öhvall Lindberg, informatör vid Migrationsverket.

Hon säger att ett tilldelningsbeslut inte innebär att det kommer att flytta in några asylsökande. Migrationsverket kommer först att besiktiga anläggningen, se över tillstånden och att det verkligen finns ett hyreskontrakt eller lagfart för anläggningen som visar att anbudsgivaren har besittningsrätt.

— Vi kommer inte att börja flytta in människor förrän det finns ett avtal skrivet, säger Sophia Öhvall Lindberg som berättar att kommuner och landsting har kontaktats i samband med tilldelningsbesluten.

Anneli Bengtsson (S), socialnämndens ordförande och kommunstyrelsens vice ordförande, bekräftar att kommunen fått förfrågningar från Migrationsverket som varit intresserat av att veta kommunens inställning till ett flyktingboende på Kjesäter.

— Vi har sagt nej, men blir det verklighet är det är tyvärr ingenting som vi kan göra något åt. Vi anser att vi har nog med att ta hand om våra cirka 350 asylsökande som vi har i dag, säger Anneli Bengtsson och säger att på de asylplatser som finns i Vannalaområdet i dag är det en genomströmning av cirka 1 000 personer varje år.

— Vi har fullt upp att ta hand om dem på ett bra sätt. Med ett flyktingboende på Kjesäter skulle det bli cirka 600 flyktingar i Vingåker och räknar vi in de nysvenskar som bor i eget boende skulle det betyda att över tio procent av Vingåkers befolkning skulle bestå av invandrare och det är mycket om man jämför med de stora kommunerna som Eskilstuna. Jag påstår att vi tar emot mest flyktingar i Sörmland redan nu, säger Anneli Bengtsson.

200 fler flyktingar i Vingåkers kommun skulle innebära en stor påfrestning på skolor och förskolor, enligt Anneli Bengtsson

— Det blir en kostnad för kommunen och vi får inte full täckning för detta från Migrationsverket. Vi känner oss väldigt bekymrade över detta eftersom det är hårt tryck redan i dag, speciellt på förskolan, och barn- och utbildningsnämnden har svårt att få budgeten att räcka till. Det är vår skyldighet att ta hand om dem på ett bra sätt men pengarna som vi får täcker inte kostnaderna på långa vägar. Skulle det komma en hel drös med nya barn under första halvåret 2014 kommer vi inte att ha täckning för det, trots att skolan ska få mer pengar nu i budgeten, säger Anneli Bengtsson som samtidigt säger sig förstå Migrationsverkets situation och behovet av nya boenden när flyktingströmmen från Syrien ökat kraftigt. Hon uppskattar inte heller idén om att privata företag tjänar pengar på att starta flyktingboenden.

— Det är för jävligt, helt enkelt. Men det är min personliga uppfattning, säger Anneli Bengtsson.

Sophia Öhvall Lindberg från Migrationsverket kan förstå att småkommuner uttrycker en viss frustration men påpekar att ramavtalsupphandlingarna är affärsuppgörelser enligt lagen om offentlig upphandling.

— Kommuner ersätts för skolgång och landstingen ersätts för sjukvårdskostnader. Men det är inte helt enkelt att planera för kommunerna och göra ekonomiska prognoser. Besluten om att ge flyktingar skydd tas nationellt och sedan går det ofta fort. Vi måste samtidigt komma håg att det här är människor som söker skydd i Sverige och de behöver någonstans att bo.

Kommunerna klagar på att ersättningen är för dålig och att de inte får full täckning för sina omkostnader. Vad kan man göra åt den saken?

— Ersättningsnivåerna har riksdagen bestämt. Kommunpolitikerna kan driva frågan politiskt och uppvakta sina riksdagspolitiker om de anser att ersättningen är för liten, säger Sophia Öhvall Lindberg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om