I Katrineholm, Flen och Vingåker finns en gemensam brottsofferjour, Boj, med ideellt arbetande personal som erbjuder hjälp av stödpersoner och stöd till vittnen.
Men polisen har också en brottsofferhandläggare, vars uppgift bland annat är att se till att brottsutsatta får stöd.
– Jag pratade med "Mimmi" på måndagen efter rånet. Jag ville försäkra mig om att arbetsgivaren tog sitt ansvar, det är framförallt arbetsgivaren som har ansvar vid sådana här händelser. Jag kan erbjuda kontakt med brottsofferjouren, men handlar det om ett grovt brott rekommenderar jag samtalsterapi eller kontakt med psykolog, säger Tobias Sköldäng, brottsofferhandläggare i Katrineholm.
Han brukar vänta någon eller några dagar innan han ringer upp.
– Många är chockade, det är bättre att låta dem landa lite.
Brottsoffer ska bli tillfrågade om de vill ha information om fem olika stadier efter en anmälan. Exempelvis kan man få veta om förundersökning inte ska inledas, om åtal inte ska väckas, om rättegångsdatum och dom. Däremot finns ingen laglig rätt att få veta hur utredningen går, eller om någon exempelvis häktats för brottet.
Bör brottsoffer få veta mer, om någon häktats, till exempel?
– Rent allmänt är det väldigt bra om man kan hålla alla informerade. Men vissa saker i en förundersökning kan man inte berätta. Ibland kan förundersökningssekretessen vara orsak till det, men i många fall finns det många målsägare och man kan inte ha kontakten med alla, säger Bengt Jansson, kommissarie vid polisens avdelning för grova brott.