Hon pillar på sina glittrande strassörhängen och svarar blygt och kort på frågorna. Men munnen ler och blicken är full av liv.
Det har nu gått en vecka sedan Petra, vi kallar henne så, släpptes från det boende dit hon fördes sedan hon omhändertagits efter ett beslut av socialförvaltningen i Vingåker.
- Jag kunde inte äta och jag grät hela tiden. Det enda jag ville var att de skulle släppa mig och ta mig tillbaka till dig, säger hon och tittar på Samad.