Här kommer – kanske – återväxten

Föreningslivet är på dekis. Det är den gängse konsekvensen av att allt färre människor är beredda att ge av sin tid till ideellt arbete. Föreningarna har för den skull inte spelat ut sin roll.

Vingåker2014-11-10 08:32

Framtidsoron har länge varit återkommande inom föreningslivet. Särskilt handlar den om återväxten av medlemmar, själva föreningens kitt. I en tid då arbete och studier knaprar allt mer på både egentid och ork, tappar det ideella engagemanget kraft.

Men fortfarande har föreningslivet en stark roll i samhället, både ur ett demokratiskt perspektiv och som mötesplats för människor som delar samma intresse eller ideal. Föreningslivet i Vingåker är inget undantag.

I kommunens register finns 102 föreningar. Det är i en kommun som har knappt 9 000 invånare. Huruvida antalet är bra eller inte är frågor lika komplexa som föreningslivets olika verksamheter. Här finns intresseföreningar. Religiösa föreningar. Livsstilsföreningar och solidaritetsföreningar. Också de politiska partierna räknas som föreningar.

En djupdykning i alla dessa sammanslutningars verksamheter ger en mångfasetterad bild av vad föreningsliv är och kan bidra med.

Här finns föreningar som förmedlar kunskap genom egen kursverksamhet. Här finns sådana som spelar boll, åker skidor och driver fritidsgård för barn och unga. Andra arbetar för att hjälpa svårt sjuka medmänniskor eller deras anhöriga. Här finns föreningar som hyr ut lokaler till andra föreningar eller förvaltar egendomar till det lokala föreningslivets nytta.

Vissa ägnar sig åt konst. Andra samlas kring bleckhorninstrument. De ordnar diskon, jobbar mot mobbning, bevarar kulturella arv, spelar bridge, släktforskar, engagerar sig i samhällsfrågor, länkar till högre väsen, mekar med bilar och dryftar trafikfrågor. Och alla utgår de från själva idén med föreningar: gemenskap.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om