Efter att tidningen mottagit ett flertal tips om en ohållbar situation i Vingåkers kommun har 18 personer med bred och flerårig erfarenhet av arbete i kommunen fått komma till tals. De har samstämmigt beskrivit ett slöseri med skattemedel och kompetens och vittnar om en utbredd tystnads- och repressaliekultur orsakad av "hänsynslöshet, mobbning och maktmissbruk". Kritik bestraffas och chefer och personal som upplevs som problematiska plockas bort, enligt vittnena. En person pekas ut av samtliga – kommunchef Ralf Hedin.
Sedan Ralf Hedin tillträdde 2016 har sju medarbetare med olika befattningar köpts ut från kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. Vittnen beskriver hur omorganisationer genomförs enbart för att Ralf Hedin ska kunna kasta ut personer han ogillar.
– Han planerar allt i detalj. Hur han ska få bort dem från tjänsterna, hur han ska börja nöta ner dem, hur han ska prata med politikerna. Han omorganiserar och säger att personen blir av med sin tjänst, samtidigt som han inte alls informerat personen i tid om detta. Det gör att personerna börjar må dåligt och den psykiska ohälsan växer, skriver ett vittne till tidningen.
I tidningens granskning framkommer att även fackförbundet Ledarna har kritiserat kommunchefen. I offentlig mejlväxling påtalar fackförbundet att Hedin använder sig av något de kallar för ”rätt torftig härskarteknik” och att hans hantering av beslutsprocesser skapar otrygghet och osäkerhet.
Vittnet som inkom med det skriftliga tipset berättar hur Ralf Hedin hittat sätt för att motverka fackförbunden, när de blir inblandade. Denna bild delas av fler vittnen som tidningen varit i kontakt med.
– Personen blir då omplacerad i en sådan dålig arbetsmiljö, med så dåliga arbetsuppgifter att denna självmant kommer att säga upp sig, skriver hen.
Hanteringen av anställda beskrivs som ett återkommande mönster, en personal- och chefskarusell som fortsätter att snurra, år efter år. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha drabbats hårdast av personalomsättningen.
På enheterna samhällsbyggnadsledning, samhällsutveckling samt bygg och miljö, där 19 personer normalt arbetar, har 20 personer slutat på fyra år. Enligt vittnen har det stora kompetenstappet skapat stress, frustration och ångest över att gå till jobbet. Även om många kommuner i Sverige brottas med utmaningar kring hög personalomsättning på samhällsbyggnadsförvaltningarna, menar vittnen att kompetensflykten från Vingåker bottnar i tystnads- och repressaliekulturen.
– Så fort man säger ifrån blir man särbehandlad. Man blir rädd för att man ska kunna få sparken för vad som helst, säger en person.
Särbehandlingen beskrivs som att man blir utfryst, isolerad och ensam. Att man blir omtalad, men inte tilltalad. Vittnesmål förklarar hur samtalsklimatet går från bra till hårt och kallt, att man inte kallas till möten i samma utsträckning som tidigare, att man nekas löneförhöjning och att man går från att ha fått beröm till att bli ifrågasatt för allt.
När kommunchef Ralf Hedin kallas till intervju accepterar han tidningens förfrågan men väljer att begränsa intervjutiden till tjugo minuter, trots information om att det är för kort tid med tanke på frågebatteriets omfattning.
Ralf Hedin möter upp i Vingåkers kommunhus. Han får ta del av kritiken som riktas mot honom och vittnesmålet om att han använder omorganisationer enbart för att kasta ut personer han ogillar.
Vad är dina kommentarer till det här?
– Det är tråkigt att höra såklart. Det är första gången jag hör det. Individen har rätt till sin upplevelse, det kan man aldrig ta ifrån den. Men i sak är det helt fel. Det handlar i grunden om ekonomi, säger Ralf Hedin och fortsätter:
– Jag får synpunkter till mig löpande om mitt ledarskap och det är jag väldigt glad för. Bland det viktigaste och dessutom roligaste i ledarskap är att vi hela tiden utvecklas. Om något jag sagt, gjort eller planerar att säga eller göra landar på att annat sätt än det jag tänkt vill jag ju veta. Det är en del av min vardag.
Utöver de 18 vittnesmålen återfinns också kritik mot Ralf Hedin i en anmälan om kränkande särbehandling från 2020 och i en visselblåsning som inkom till kommunen 2021.
I kränkningsanmälan pekas Hedin ut som ansvarig för konflikter som lett till att en medarbetare sjukskrivits med omfattande ångestproblematik. Under sjukskrivningen blev personen bland annat fråntagen sin arbetsplats. Kontoret hade rensats och tillhörigheter hade packats ihop i kartonger som ställts ut i korridoren.
– Just den saken var ett missförstånd i organisationen. Det hade varit helt odramatiskt om det inte varit under en spänd tid i vår relation. Nu råkade det ske. Den som flyttade prylarna visste inte och jag visste inte heller. Max otur att det skedde just då. Att hen tolkade det som hen gjorde kan jag mycket väl förstå, säger Ralf Hedin.
Tidningen har tagit del av ljudfiler där det framgår att Ralf Hedin varit medveten om att kontorstömningen var beställd. Det hörs tydligt hur medarbetaren inte går med på att bli förflyttad och framför krav på att tömningen ska stoppas eftersom det skapar rykten och oro bland medarbetarna. I ljudinspelningen går Ralf Hedin med på att han ska stoppa beställningen. Trots detta töms kontoret på medarbetarens tillhörigheter.
Flera vittnen reagerade starkt på den händelsen.
– Det är vidrigt hur vissa har blivit behandlade, säger en person.
Fallet gällande den kränkande särbehandlingen utreddes av en extern konsult. I rapportens slutsats står det att inga kränkningar förekommit, utan att det handlat om starka viljor och rätten till att använda olika kommunikationsstilar.
– När det gäller kränkande särbehandling vet jag vem individen är. Därmed vet jag också vilka händelser som hen tolkat på det sättet hen gjorde. Det fanns mycket mer lärande att hämta, säger Ralf Hedin.
Den anonyma visselblåsningen som inkom 2021 handlade om kommunledningens destruktiva ledarskap. Ralf Hedin stod än en gång i centrum för anklagelserna.
– Återigen, individen äger sin upplevelse och det är tråkigt att någon känner, ser mig, på det sätt som beskrivs där. Men eftersom det är anonymt är det mycket svårare att dra lärande ur det, säger kommunchefen.
Även HR-chefen i Vingåkers kommun omnämndes i visselblåsningen. Vid tidpunkten för utredningen fanns inga rutiner för hur visselblåsarärenden skulle hanteras om både kommunchef och HR-chef var aktuella för granskning.
– Lagen var ju då helt ny. Eftersom det gällde mig och HR-chefen lämnade vi hanteringen av ärendet till mina uppdragsgivare, till politiken. Sen fick vi laga efter läge, säger Ralf Hedin.
Tidningen lät Tommy Iseskog, arbetsrättsexpert, se över hanteringen av visselblåsningen.
– Jag tycker att kommunen borde haft en tydligare visselblåsarfunktion, som enbart är underställd kommunstyrelsen, säger han.
Vittnen har beskrivit hur visselblåsarutredningen inte upplevts objektiv, bland annat på grund av att kommunen beställt utredningen av samma konsult som gjorde utredningen kring kränkande särbehandling och för att de som intervjuats i fallet kunnat identifieras. I visselblåsarrapporten har tidningen kunnat se att de intervjuade beskrivs med jobbtitlar, om de arbetar kvar inom verksamheten eller lämnat den, samt tidsramar kring anställningar. På grund av att visselblåsningen handlade om en tystnads- och repressaliekultur anser vittnen att intervjuobjekten borde fått vara helt anonyma.
Tommy Iseskog framhåller att det inte finns några formella krav på att vittnen ska vara anonyma i en visselblåsarutredning men att man ska agera utifrån omdöme och omtanke.
Hade det varit mer lämpligt att hålla vittnena helt anonyma med tanke på det känsliga ärendet?
– Det är en bra fråga. Som sagt, jag är inte inblandad i visselblåsningen mot mig. Vi håller på att upphandla ett nytt system. I takt med att det blir mer klart hur lagen är tänkt att användas så blir vi bättre på att göra detta såklart, säger Ralf Hedin.
Efter 19 minuters intervju kommer två kommunanställda in genom dörren till det guldmålade mötesrummet Hjälmaren tillsammans med nästa person som ska intervjuas. Tidningens reporter blir avbruten mitt i en fråga. Kort därefter tackar Ralf Hedin för sig och ber tidningen återkomma om det skulle finnas fler frågor.
Susanne Jaktlund, nuvarande samhällsbyggnadschef, tar plats i en stol vid det långa konferensbordet. Vittnen har beskrivit hur kompetensflykten ska ha eskalerat sedan slutet av 2020 då Susanne Jaktlund klev in som tillförordnad chef på samhällsbyggnadsförvaltningen. Både medarbetare och fackförbund motsatte sig förordnandet av henne eftersom de ansåg att hon saknade kompetens för uppgiften. Sedan hon tillträdde har tolv personer på enheterna samhällsbyggnadsledning, samhällsutveckling samt bygg och miljö lämnat. Motståndet mot henne ska ha skapat oroligheter i organisationen.
– Det blev ganska mycket slitningar i gruppen och det var tufft. Vår förvaltning består till nästan femtio procent av "mat och måltider" där jag har min grundkompetens. Sen har jag inte alla förvaltningens spetskompetenser. Jag kan inte köra en röjsåg och jag kan inte handlägga ett bygglovsärende. Men vi har jättemånga bra medarbetare som är utbildade och kan driva sina frågor och ärenden. Så jag känner inget jättebehov av att kunna alla delar av förvaltningen. Det hade kanske till och med varit omöjligt, säger Susanne Jaktlund.
I tidningens granskning berättar en majoritet av uppgiftslämnarna att Susanne Jaktlund aktivt ska ha tagit reda på vem som gjorde visselblåsningen 2021 och att hon internt namngivit personen flera gånger, vilket ska ha skrämt människor till tystnad och fått vittnena att tappa förtroendet för hennes ledarskap.
– Hon avslöjar det så lättvindigt. Efter det vågar man inte lita på visselblåsarfunktionen, säger en person.
Att efterforska källor och lämna ut namnet på en visselblåsare är olagligt. I intervjun svarar Susanne Jaktlund att hon inte har avslöjat namnet på någon och att hon inte vet vem visselblåsaren är.
– Vi har pratat om det i närmsta ledningsgruppen. Då har jag absolut sagt att jag vet ungefär vart den kommer ifrån, men inte pekat ut något enskilt namn. Jag känner mig trygg i att jag inte efterforskat en källa, säger hon.
Susanne Jaktlund framhåller också att den problematiska arbetsmiljön är historia och att visselblåsningen var nyttig för kommunen, att problem lyftes och arbetades igenom för att sedan resultera i något bättre.
– Idag har vi en helt fantastisk miljö. Det är såklart min upplevelse, men jag tycker att vi har en väldigt god arbetsmiljö på jobbet, säger hon.
Vittnen som tidningen pratat med håller inte med. De menar att problemen är högaktuella och att personal- och chefskarusellen fortsätter.
– Man känner sorg och vill inte förknippas med det här längre. Alla är bakbundna och det finns ingen utväg, säger en person.
Kommunchefen erkänner lagbrott
Enligt slutsatserna i utredningen av visselblåsningen 2021 fann konsulten inte några missförhållanden av allmänt intresse enligt visselblåsarlagen. Men i rapporten står också att ”det skulle kunna vara det om det vore påfallande många som slutat på grund av ledarskapet och att det i så fall skulle vara kostsamt med många rekryteringar som kostar pengar för skattebetalarna.”
17 av 18 personer som fått komma till tals i granskningen menar att just detta är fallet. De beskriver att skattemedel slösats på avgångsvederlag och konsulttjänster och att personal- och chefskarusellen drivit fram lagöverträdelser.
Tidningens granskning kan avslöja att kommunchef Ralf Hedin brutit mot lagen om offentlig upphandling. Han har vid upprepade tillfällen signerat avtal gällande förenklade direktupphandlingar med ett kostnadstak på 700 000 kronor. Att systematiskt använda sig av dessa former av direktupphandlingar är inte tillåtet. Det fall som tidningen upptäckt avser en biträdande samhällsbyggnadschef där ett konsultbolag fakturerat Vingåkers kommun nästan 2,3 miljoner kronor avseende dennes tjänster.
– Eftersom det varit oroligt behövde vi mer chefskapacitet. Jag ville inte ta i mer än vad som behövdes eftersom konsulter är dyra. Sen kan den bedömningen vara fel och man ställs inför ett svårt val eftersom lagar inte går ihop. Antingen ska jag följa upphandlingsreglerna och så har vi arbetsmiljölagar. Vilken ska jag följa? Det blir fel hur jag än gör, säger Ralf Hedin och lägger till:
– I de lägena väljer jag ofta att gå på det som är rätt för medarbetarnas skull.
Ett flertal vittnen har en annan uppfattning om kommunchefens agerande.
– Inte ens om man försöker hindra kommunen från att begå rena lagbrott är man säker. Då kan man få anmärkningar om att man inte bidragit till god stämning i gruppen och exempelvis nekas löneförhöjning, säger ett av vittnena som tidningen pratat med.
Ralf Hedin blir förvånad av vittnesmålet.
– Det låter otroligt märkligt. Helt fel, skulle jag säga. Tvärtom. Om någon ser att vi håller på att göra något tokigt, då vill vi veta det, så vi kan göra rätt. Det händer hela tiden, säger han.
Konkurrensverket är förvaltnings- och tillsynsmyndighet för konkurrensfrågor och offentliga upphandlingar. Som expertinstans fick de frågan om man alltid är skyldig att ta hänsyn till samtliga lagar i Sverige, oavsett vilken situation man befinner sig i.
– Som sammanfattande svar så ska det nog generellt mycket till för att man ska kunna visa på att man varit tvungen att bryta mot ett regelverk för att uppfylla sina skyldigheter enligt ett annat, svarar Alexander Albrecht, sakkunnig jurist på Konkurrensverket och fortsätter:
– Otillåtna direktupphandlingar utgör allvarliga överträdelser av upphandlingsregelverket i och med att dess grundläggande funktioner sätts ur system.
Överträdelser kan straffas med böter på uppemot tio miljoner kronor.
– Otillåtna direktupphandlingar är något som Konkurrensverket kan utreda inom ramen för vår upphandlingstillsyn, vilket kan leda till att vi riktar kritik i ett tillsynsbeslut eller ansöker om en så kallad upphandlingsskadeavgift som kan uppgå till maximalt tio procent av kontraktsvärdet, med ett högsta tak på tio miljoner kronor, säger Alexander Albrecht.
Personal- och chefskarusellens prislapp
Totalt har tidningen kunnat hitta 4,8 miljoner kronor i konsultkostnader som kan kopplas till personalomsättningen på samhällsbyggnadsförvaltningen. Utöver det har chefer och personal köpts ut för 3,6 miljoner. Skattebetalarnas prislapp landar på 8,4 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt tjugo årslöner för en person med en månadslön om 25 000 kronor.
– Det är drygt en miljon kronor per år sen 2017. Vi har 650 miljoner i budget. Det är en ganska marginell påverkan, kommenterar Ralf Hedin.
Arbetstiden och energin som gått åt för att rekrytera och lära upp nya personer, att behöva göra om centrala utredningar samt ökad arbetsbelastning är saker som vittnena också nämner som bidragande faktorer till den ohållbara situationen. Dessa saker har inte kunnat mätas eller omvandlas till kostnader, men vittnena beskriver dem som viktiga ur hälso- och arbetsmiljöperspektiv. Vidare beskriver personer hur de gjort allt de kan för att förändra situationen, men att inget hjälpt och att man tystnat av rädsla för bestraffningar.
– Vi har försökt med allt. Påtala de uppenbara bristerna, visselblåsa om Hedins ledarskap, men allt tystas ner. Detta är otroligt trist, vi tappar mycket kompetens i den här arbetsmiljön. Vi är också oroliga, för vem är nästa person som kommer råka ut för det här?, skriver ett vittne i ett mejl till tidningen.
Ralf Hedin anser inte att kommunen tystat ner något.
– Återigen, det är tråkigt att någon känner så, men jag håller inte riktigt med om beskrivningen att det tystas ner, säger han och hänvisar till utredningarna som gjorts:
– Handlingarna är offentliga, så det tystas ju inte ner. Det skulle jag inte säga, säger han.
Kritik mot Ralf Hedins ledarskap har lyfts i media tidigare. Ralf Hedin har en bakgrund som operativ chef på polismyndigheten i Örebro. I Hanne Kjöllers bok "En svensk tiger: vittnesmål från poliser som vågat ryta ifrån" (Fri Tanke Förlag 2016), sammankopplas han med en anställd som fått uppleva mobbning, trakasserier och trauma orsakat av arbetsgivaren, enligt polisens interna handlingsplan. Ralf Hedin fick lämna sin tjänst med omedelbar verkan. I boken har Ralf Hedin avböjt att ge sin bild av det inträffade.
Vad är dina reaktioner på att kopplas samman med mobbning, trakasserier och trauma?
– Det är naturligtvis väldigt tråkigt. Min ambition är att nå fram till alla, men medarbetaren har självklart alltid rätt till sin upplevelse. Hur hög ambition jag än har att vara en uppskattad chef får jag nog inse att jag inte alltid kommer att lyckas och vid de tillfällena är det viktigt att ta så mycket lärdom som möjligt, svarar Ralf Hedin.
I tidigare intervjuer med tidningen har kommunchefen berättat att han inte läst boken. Det har han fortfarande inte gjort. Flera av de vittnen tidningen pratat med har dock gjort det.
– Håret reste sig i nacken. Det var som att läsa om sig själv och det man varit med om, säger en av personerna som lämnat organisationen.
– Händelsen som den (boken) beskriver är snart 15 år gammal. När den var aktuell var jag väl insatt i både vem som gjorde vad och vilken uppfattning medarbetaren hade. Jag har en helt annan bild men den kan jag inte beskriva utan att prata om den individ det gällde och det skulle jag naturligtvis aldrig göra, säger Ralf Hedin.
Flera vittnen beskriver att scenarier från boken upprepas i Vingåker och att arbetsmiljön är ohälsosam.
– Man lär sig hålla käft, säger ett vittne uppgivet.
Nu bryts dock tystnaden. Genom meddelarfriheten och tidningens garanterade källskydd känner vittnena att de kan göra sina röster hörda. De vill att situationen i Vingåkers kommun förändras.
– Det har passerat alla gränser, säger en person.