Familjen i artikeln ovan har gjort alla sina ansökningar om förlängt arbetstillstånd på pappersblankett. Det upplevdes som tryggare än digital ansökan, och antogs minska riskerna för fel eller att ansökan skulle bli liggande oläst i någon myndighetsdators inkorg.
Makarna har med sina goda svenska språkkunskaper också hjälpt vänner att ansöka med blankett. Sedan har de sett hur flera seglat förbi dem i kön.
– Det är klart att jag är glad för dem. Men det känns orättvist mot oss som har varit här så länge. Man blir ledsen, säger mannen i familjen.
Skulle han ha sökt digitalt i stället? Hade familjen vid det här laget då fått ett besked?
– Men jag har en kompis som också sökt med brev på posten. Det var i juli förra året. Nu i februari fick han ja.
Väntetiden för den som ansöker digitalt är kortare. Cirka 90 procent av dessa ärenden avgörs inom tio månader. Till JO har Migrationsverket förklarat att ansökningar via webb har prioriteras framför jämförliga pappersansökningar för att förmå fler att söka digitalt. Det tycker Justitieombudsmannen är oförenligt med regeringsformens princip om likhet för alla.
Med webbansökningarna har Migrationsverket velat få ner väntetiderna. Men vad dessa i grunden beror på är svårt även för myndigheten själv att få grepp på. Robert Kollberg hänvisar ytterst till att myndigheten har valt att prioritera det stora inflödet av asylansökningar. Men sådana ärenden handläggs inte på enheterna för arbetstillstånd.
– Den vanligaste anledningen till att beslut dröjer, är att det saknas dokumentation i ärendet. Men om den är komplett, har jag ingen rimlig förklaring till varför det skulle dröja så länge som 18 månader.
Någon bortre tidsgräns för beslut finns inte enligt Kollberg, medan JO har uppfattningen att många ärenden överskrider "författningsreglerade frister".