Vingåkers bottennotering i Skolverkets färska statistik handlar om behörigheten till gymnasieskolan. Ytterst är det därmed Vidåkersskolan som står för facit, ur ett riksperspektiv sett. Men grundskolan varar som bekant i nio år.
- Det är förskräckligt. Vi måste analysera resultatet noga för att se varför det dippar så, säger Agneta Lundström som är utredare och planerare vid kommunens barn- och utbildningsförvaltning.
I Skolverkets statistik över andelen elever som når behörighet i gymnasiet hamnar Vingåker i bottenskiktet. Av 129 elever från Vidåkersskolan misslyckades 36,4 procent i våras att klara betygsspärren till gymnasiet. I statistiken ingår inte de elever som avslutat grundskolan i någon av grannkommunernas friskolor.
Skolverket kan konstatera att andelen icke gymnasiebehöriga elever i år har ökat jämfört med 2013. Nu är siffran för riket 13,1 procent, då var den 12,4 procent.
Samtidigt ökade det genomsnittliga meritvärdet; eleverna som klarar sig bra inför gymnasiet har höjt sina betyg, medan de som klarar sig sämre har nått lägre resultat.
Vilka förklaringar som står att finna till Vingåkers resultat ska nu noga genomlysas. I november tillträder nya skolchefen Lena Sahrblom och får då både dåliga betygsresultat och en ansträngd budget på sitt bord.
– Det har inte att göra med att barnen i Vingåker har sämre förutsättningar än barnen i de kommuner där resultaten är bättre. Vi får ta oss an detta med uteslutningsmetoden, säger hon.
Agneta Lundström på förvaltningen kan ännu bara spekulera i ett par orsaker.
- Vi har många nyanlända barn och under de första åren drar det ner resultaten. De dåliga resultaten kan också bero på det nya betygssystemet, där endast en faktor av många kan leda till ett icke godkänt.
Att resultaten i år skulle bli sämre var därför väntat. Men inte att de skulle bli så låga. Det måste ha fler orsaker, spekulerar Lundström.
- Det är jättetråkigt.
I kölvattnet på betygsstatistiken slår nu Skolverket larm om den sits som gymnasieskolornas introduktionsprogram hamnar i. Många skolor har svårt att individanpassa programmen efter elevernas ofta stora stödbehov.