Bålgetingholken är stor som en andholk

När Stig Aby satt med en bekant på landet i Småland och såg flugorna samlas runt en hästspillning väcktes en idé. En holk med tornseglare är bra flugbekämpning, säger Stig Aby.

Valla2016-03-08 20:00

I ett dubbelgarage i Valla håller Stig Aby till när han gör holkar anpassade för olika insekter, och även en modell där ekorrar ska trivas.

– Ja, jag fick bygga garaget när Kristina Simonsson, min sambo, tyckte att jag dammade ner för mycket i tvättstugan, säger han.

Ena väggen på utsidan av garaget är täckt med olika holkkonstruktioner i trä.

Stig Aby har en bakgrund som konstruktör och har varit inblandad i många olika projekt. Bland annat har han konstruerat jordbruksmaskiner och lastbilskranar och senast var han inblandad i konstruktion av motorer för racing. Idag är Stig Aby en glad pensionär som ser till att allehanda kryp klarar livhanken i en allt tuffare värld.

– Ännu ger det här inget överskott men förhoppningen är att få lite över av verksamheten i framtiden.

Stig visar en bålgetingholk och berättar lite fakta.

– Bålgetingen är snäll, egentligen, och anfaller inte. Den är duktig på att äta vanliga getingar vilket är bra för oss som vill ha sötsakerna på kaffebordet ifred.

Varför har den så stort ingångshål i holken?

– Hålet är till för att fåglarna ska komma åt och använda bålgetingens bomaterial när den har flyttat. Det blir lite av återanvändning.

Du gör många olika typer av holkar. Vad skiljer dem åt och när ska man sätta upp de olika holkarna?

– Ekorrboet ska upp nu, innan ungarna föds. Inuti finns det en hylla så ungarna ska ha något att stå på. Ingången är på sidan så de nyfikna ungarna inte ska ramla när de tar sig ut. Humleboet ska också upp nu under vårkanten så det kan vara full fart när blommorna ska pollineras. Det gäller även den här konstruktionen för solitärbin.

Vilken holk säljer du bäst av?

– Det är fladdermusholken, den är populär i Dalarna där det är gott om mygg. Fladdermusen är en effektiv myggjägare och äter upp emot 7 000 myggor per natt, berättar Stig.

Fjärilsholken ser lite rolig ut med sina långsmala hål och klarröda framsida. Stig visar insidan där bark står på högkant.

– Bark känns aldrig kall och här trivs fjärilarna. I trädgården städar vi ofta ordentligt men finns det inga sprickor i träd eller löv för fjärilar att övervintra i för fjärilarna flyttar de inomhus.

Det är inte bara tillverkning av holkar som Stig sysslar med. Han åker även ut tillsammans med sambon Kristina Simonsson och håller föredrag om de små krypen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om