MÄnga kroppsdelar mÄste skyddas i kylan

MĂ€nniskokroppen Ă€r i grunden anpassad för ett tropiskt klimat och extremkyla pĂ„verkar kroppens alla system. "Man kan se kyleffekter redan vid 10–-15 plusgrader", sĂ€ger överlĂ€karen Albin Stjernbrandt som forskar om kylans effekt pĂ„ hĂ€lsan.

Ansiktet Àr den del av kroppen dÀr vi oftast fÄr köldskador sÄ glöm inte att tÀcka det nÀr du gÄr ut. Arkivbild.

Ansiktet Àr den del av kroppen dÀr vi oftast fÄr köldskador sÄ glöm inte att tÀcka det nÀr du gÄr ut. Arkivbild.

Foto: John Ehlke/AP/TT

VĂ€der2024-01-06 10:10

En riktig köldknÀpp drar över landet och pÄ mÄnga hÄll rapporteras om rekordtemperaturer. Men vad hÀnder med kroppen nÀr det blir riktigt kallt?

– Ska man vistas utomhus Ă€r det viktigaste att klĂ€ sig bra. Lager pĂ„ lager Ă€r bra med ett vind- och vattenskyddande skal lĂ€ngst ut. Och sjĂ€lvklart varma skor och vantar, sĂ€ger Albin Stjernbrandt, överlĂ€kare vid Norrlands universitetssjukhus och som forskat om kylans effekter pĂ„ kroppen.

Klassikern lager pÄ lager Àr bra eftersom man lÀttare kan anpassa klÀderna beroende pÄ hur mycket man rör sig. Att svettas och sen bli kall Àr ingen bra idé eftersom det ökar kyleffekten.

Vi blir fumliga

HÀnder och fötter Àr extra utsatta och den som hÄller pÄ med mobilen eller försöker fÄ upp ett lÄs ska tÀnka sig för.

Det Àr bÀttre att skriva sms inomhus eller i alla fall i en skyddad miljö som en busskur eftersom vinden pÄverkar kyleffekten mycket.

Kyla pÄverkar skelettmuskulaturen och gör att den blir lÄngsammare och vi fÄr en sÀmre kraftutveckling. Det upplevs som att vi blir svagare och fumligare nÀr vi blir kalla. Eftersom muskelspÀnning Àr kroppens mest effektiva sÀtt att höja kroppstemperaturen fÄr vi icke-viljestyrda muskelspÀnningar i till exempel nacke och axlar. Det kan leda till stelhet och vÀrk om det pÄgÄr lÀnge.

– Att röra sig Ă€r ett bra sĂ€tt att undvika att bli nedkyld. Hoppa pĂ„ stĂ€llet nĂ€r du vĂ€ntar pĂ„ en buss till exempel, sĂ€ger Albin Stjernbrandt.

Men det krÀvs inte -40 för att riskera kylskador. Redan vid 10-15 plusgrader pÄverkas kroppen negativt, sÀrskilt om det ocksÄ Àr blött och blÄsigt. Men ju lÀgre temperatur, desto större risk för generell nedkylning.

– Om du Ă€r stilla i lĂ„ga temperaturer kan kroppstemperaturen sjunka till 35 grader och dĂ„ börjar kroppens system att fungera sĂ€mre.

TÄrvÀtska kan frysa

Men det krÀvs balans för hur mycket klÀder vi kan ha pÄ oss och ÀndÄ kunna röra oss.

– Ansiktet Ă€r extra utsatt och det Ă€r det vanligaste stĂ€llet för förfrysningsskador eftersom det Ă€r svĂ„rt att klĂ€ det varmt. Det kan vara bra att hĂ„lla koll pĂ„ vita flĂ€ckar som indikerar början pĂ„ en förfrysningsskada.

Det kan till och med hÀnda att tÄrvÀtskan i ögonen fryser Àven om det Àr extremt ovanligt.

– Det finns beskrivningar om att kontaktlinser skulle kunna frysa fast men det Ă€r ingenting jag sjĂ€lv har trĂ€ffat pĂ„.

Det Àr svÄrt att sÀtta nÄgon exakt grÀns för hur lÀnge nÄgon kan vara ute i kyla vid en viss temperatur. Det beror pÄ vem du Àr, klÀderna och ocksÄ vind och fukt.

Vi stirrar oss ofta blinda pÄ temperaturen men den sÀger inte allt, sÀger Albin Stjernbrandt.

LuftvÀgarna Àr en annan del som pÄverkas kraftigt av kyla. Kall luft torkar och kyler andningsorganen och gör att de drar ihop sig, mÄnga kan fÄ hosta. Personer som har astma och kol Àr extra kÀnsliga och kan behöva begrÀnsa tiden utomhus vid lÄga temperaturer.

Andra som Àr extra utsatta Àr de med kroniska sjukdomar som hjÀrt-kÀrlsjukdom. NÀr blodkÀrlen drar ihop sig pÄ grund av kylan ökar blodtrycket vilket Àr negativt för dem.

– PĂ„ gruppnivĂ„ Ă€r kvinnor kĂ€nsligare Ă€n mĂ€n och Ă€ldre kĂ€nsligare Ă€n yngre eftersom bĂ„da grupperna har en lĂ€gre vĂ€rmealstrande förmĂ„ga.

Fakta:

Vissa mÀnniskor Àr kÀnsligare Àn andra för kyla. Barn har större vÀrmeförluster Àn vuxna i och med de har stor hudyta i förhÄllande till kroppsvikt.

Kvinnor Àr kÀnsligare Àn mÀn och Àldre kÀnsligare Àn yngre eftersom bÄda grupperna har en lÀgre vÀrmealstrande förmÄga.

Ett flertal sjukdomar ökar kÀnsligheten för kyla, till exempel diabetes som försÀmrar blodcirkulationen. De med hudsjukdomar som psoriasis och eksem har en ökad vÀrmeförlust.

RyggmÀrgsskadade, alzheimersjuka och parkinsonsjuka har försÀmrad temperaturreglering. En annan riskgrupp Àr dementa som dessutom har svÄrt att orientera sig, söka skydd och ta rÀtt beslut.

En del vanliga mediciner som till exempel antidepressiva och betablockerare (hjÀrtmedicin) försÀmrar ocksÄ kroppens förmÄga att hantera kyla.

KĂ€lla: 1177

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!