Fördel Erdogan nÀr Turkiets framtid avgörs

I dag gÄr turkarna Àn en gÄng till valurnorna. Men vad som inför första valomgÄngen beskrevs som en nagelbitare tycks nu sÄ gott som avgjort.

AnhÀngare till Recep Tayyip Erdogan dansar pÄ Istanbuls gator den 23 maj.

AnhÀngare till Recep Tayyip Erdogan dansar pÄ Istanbuls gator den 23 maj.

Foto: Francisco Seco/AP/TT

Turkiet2023-05-28 06:30

Ännu fem Ă„r med president Recep Tayyip Erdogan – eller en nystart med utmanaren Kemal Kiliçdaroglu. Det Ă€r vad drygt 60 miljoner röstberĂ€ttigade turkar har att ta stĂ€llning till nĂ€r vallokalerna i dag öppnar för en andra valrunda i Turkiet.

Inför den första omgÄngen den 14 maj tydde opinionssiffror pÄ en skrÀllseger för Kiliçdaroglu och hans koalition av oppositionspartier. Men resultatet blev en chock för mÄnga: Erdogan sÀkrade 49,5 procent och Kiliçdaroglu knappt 45. DÄ ingen av kandidaterna nÄdde 50 procent gick valet vidare till dagens andra omgÄng.

Ekonomiska svÄrigheter

Under de veckor som gÄtt sedan första valrundan har oppositionen sett alltmer stukad ut. Bedömare ser det som sÄ gott som omöjligt för Kiliçdaroglu att samla ihop de runt 2,7 miljoner röster som behövs för att ta ikapp Erdogans försprÄng. NÀr Sinan Ogan, den tredje kandidaten i valet den 14 maj, i veckan uppmanade sina vÀljare att rösta pÄ Erdogan i den andra omgÄngen krympte Kiliçdaroglus chanser ytterligare.

Oavsett vem som avgÄr med segern kommer valvinnaren att stÀllas inför hÄrda prövningar de kommande Ären. Den turkiska inflationen Àr skyhög, levnadskostnaderna högre Àn nÄgonsin och flyktingsituationen i landet spÀnd. DÀrutöver tillkommer utbredd korruption, efterdyningarna av jordbÀvningen i februari samt svÄra slitningar mellan öst och vÀst.

Sverige i Nato?

Den allians som vinner kommer dessutom behöva ta stĂ€llning till den svenska NatofrĂ„gan. Sveriges förhoppning Ă€r att Turkiet slĂ€pper in Sverige i alliansen i god tid till sommarens Natomöte i Vilnius – men sĂ„ sent som i veckan upprepade Erdogan sitt budskap om att Turkiet inte Ă€r redo att öppna dörrarna för Sverige.

Under dagen stÄr vallokalerna öppna mellan klockan 7 och 16, svensk tid. De första resultaten vÀntas tidig kvÀll.

I den första omgĂ„ngen var valdeltagandet högt – 88,9 procent av de röstberĂ€ttigade turkarna tog sig till valurnorna, enligt officiella siffror.

Fakta: Recep Tayyip Erdogan

Recep Tayyip Erdogan föddes i Istanbul 1954. Han blev stadens borgmÀstare 1994.

2001 grundade Erdogan det konservativt islamistiska RÀttvise- och utvecklingspartiet (AKP), som sedan 2022 har styrt Turkiet. I valet 2002 fick han inte stÀlla upp som kandidat, dÄ han tidigare avtjÀnat ett kortare fÀngelsestraff för att offentligt ha citerat en dikt som ansÄgs propagera för islamistiskt vÄld.

Han tog över som premiĂ€rminister 2003, en roll han hade fram till 2014 med Abdullah GĂŒl som president.

2014 valdes Erdogan sjÀlv till president, den första i Turkiet som utsetts genom allmÀnna val. Han omvaldes med absolut majoritet i juni 2018.

Under AKP:s första Är vid makten upplevde Turkiet en kraftig ekonomisk uppgÄng. De senaste Ären har ekonomin dock stagnerat, med skenande inflation och arbetslöshet, samtidigt som landet enligt mÄnga bedömare utvecklats i en auktoritÀr riktning.

Efter valet 2018 började Erdogan genom olika lagar och dekret att omforma statsapparaten pÄ ett sÀtt som i princip innebar att den tidigare parlamentarismen ersattes av ett presidentstyre, med en mycket stor koncentration av makt till statschefen.

Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en alltmer framskjuten plats i det historiskt sett starkt sekulÀra Turkiet.


Fakta: Kemal Kiliçdaroglu

Kemal Kiliçdaroglu föddes 1948 i ett litet samhÀlle i provinsen Tunceli i östra Turkiet, som nummer fyra i en syskonskara om sju.

Han utbildade sig inom ekonomi i huvudstaden Ankara och tog examen 1971. DÀrefter jobbade han med redovisning inom finansdepartementet, innan han i slutet av 1990-talet inledde sin politiska karriÀr.

Sedan 2010 leder Kiliçdaroglu Republikanska folkpartiet (CHP), som han tog över efter att den mÄngÄrige ledaren Deniz Baykal avgÄtt till följd av en skandal med en lÀckt sexvideo.

Kiliçdaroglu beskrivs som en underskattad, tyst kraft inom turkisk politik med en framtoning som ofta liknas vid Indiens frihetskÀmpe Mahatma Gandhis. Politiska bedömare har dock tvivlat pÄ hans förmÄga att nÄ den popularitet som krÀvs för att utgöra ett hot mot Erdogan.

Inför valet lovade han ett Turkiet styrt genom samrÄd och konsensus. Han vill ÄtergÄ till den parlamentariska demokrati som Erdogan slopat till förmÄn för ett presidentstyrt land.

PÄ senare Är har Kiliçdaroglu breddat CHP:s attraktionskraft, bland annat genom att bilda allianser med andra oppositionspartier och tidigare Àrkefiender. Han har ocksÄ omfamnat landets minoriteter, inklusive kurderna, men bibehÄllit en hÄrd ton gentemot de miljoner syriska flyktingar som befinner sig i landet.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!