Expert: "Nonsens" att kalla Turkiet demokrati

GÄr det att kalla Turkiet för en demokrati?
–Svaret Ă€r nej, sĂ€ger Staffan I Lindberg, statsvetare och grundare av V-dem-institutet, som mĂ€ter och rankar demokratier i vĂ€rlden.

Turkiet ligger pÄ plats 147 av 179 pÄ V-dems index över liberala demokratier i vÀrlden.

Turkiet ligger pÄ plats 147 av 179 pÄ V-dems index över liberala demokratier i vÀrlden.

Foto: Björn Hellström/TT

Turkiet2022-07-06 05:00

Efter att ha skrivit under en överenskommelse med Turkiet fick Sverige, tillsammans med Finland, under tisdagen formellt status som inbjudna – invitees – i försvarsalliansen Nato.

Nu mÄste Sveriges anslutning ratificeras i samtliga medlemslÀnders parlament. För att inte snubbla pÄ mÄllinjen krÀvs dÀrför goda relationer mellan Sverige och Turkiet, som under hela processen hotat med att vÀgra slÀppa in Sverige i alliansen.

NÀr statsminister Magdalena Andersson (S) i en intervju med Ekot i helgen fick frÄgan om hon tycker att Turkiet Àr en fungerande demokrati svarade hon att det beror pÄ "exakt vad man lÀgger i begreppet demokrati".

– Det Ă€r en demokrati pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de har allmĂ€nna val, men vi vet ocksĂ„ att det finns en diskussion om att det Ă€r journalister som Ă€r fĂ€ngslade och sĂ„. Det Ă€r klart att det Ă€r viktigt att det finns fri media, sade statsministern till radion.

Avvecklats under Erdogan

Men statsministerns svar stÀmmer inte överens med verkligheten, enligt flera institut och organisationer som mÀter och rankar demokrati i vÀrlden.

– I vĂ„ra mĂ€tningar ligger demokratin i Turkiet uruselt till, sĂ€ger Staffan I Lindberg.

NÀr president Recep Tayyip Erdogan blev premiÀrminister 2003 var det annorlunda. Men han har stegvis avvecklat demokratin, pÄpekar Lindberg, och hÀnvisar till hur han tagit kontroll över eller stÀngt ned i stort sett alla regimkritiska medier och kastat journalister, oppositionspolitiker och regimkritiska akademiker i fÀngelse.

– Han har ocksĂ„ kontroll över domstolsvĂ€sendet. Är man kritisk mot regimen i Ankara i dag sĂ„ klassas man som nationsfientlig eller utsĂ€tts för repression, sĂ€ger Lindberg.

Även Moderaternas partiledare Ulf Kristersson har kallat Turkiet för "en parlamentarisk demokrati med allmĂ€n och lika röstrĂ€tt" i en intervju med Svenska Dagbladet den 4 juli.

– Magdalena Anderssons och Ulf Kristerssons uttalanden gĂ„r emot alla fakta, sĂ€ger Staffan I Lindberg.

Diktaturer som Belarus och Ryssland hÄller ocksÄ flerpartival, framhÄller han.

Inte fritt

Turkiet beskrivs av V-dem-institutet som ett av de tio lÀnder i vÀrlden som i högst grad har autokratiserats de senaste tio Ären.

Tankesmedjan Freedom House, som bedömer vÀrldens lÀnder efter graden av medborgerliga och politiska fri- och rÀttigheter, rankar Turkiet som "inte fritt".

I den internationella organisationen Ideas (Institute for Democracy and Electoral Assistance) Ärsrapport om demokrati klassas Turkiet inte heller som en demokrati, utan faller under kategorin "hybridregim", det vill sÀga ett styre med bÄde demokratiska och auktoritÀra drag.

Även demokratirankningen frĂ„n The Economist Intelligence Unit klassar Turkiet som en hybridregim, pĂ„ grund av Erdogans tilltagande autokratiska styre.

– Det finns inte en enda seriös demokratimĂ€tning, analytiker eller forskare i omrĂ„det som i dag skulle gĂ„ med pĂ„ att beskriva Turkiet som en demokrati. Det Ă€r rent nonsens, sĂ€ger Staffan I Lindberg.

Fakta: Turkiet under Erdogan

Det konservativa RĂ€ttvise- och utvecklingspartiet (AKP) har styrt Turkiet sedan 2002. Nuvarande president Recep Tayyip Erdogan var premiĂ€rminister mellan 2003 och 2014, dĂ„ han tog över presidentposten frĂ„n Abdullah GĂŒl.

Under AKP:s första Är vid makten upplevde Turkiet en kraftig ekonomisk uppgÄng, med förbÀttrad levnadsstandard för stora delar av befolkningen. De senaste Ären har dock ekonomin stagnerat, med skenande inflation och arbetslöshet, samtidigt som landet enligt mÄnga bedömare har utvecklats i en auktoritÀr riktning.

Kuppförsöket 2016 blev startskottet för en allt mer hĂ„rdför politik, som bland annat har inneburit att hundratusentals mĂ€nniskor har fĂ€ngslats eller fĂ„tt sparken, anklagade för samröre med GĂŒlenrörelsen, som Erdogan pekar ut som ansvarig för kuppen (predikanten Fethullah GĂŒlen nekar sjĂ€lv till inblandning). Även ett stort antal journalister har fĂ€ngslats pĂ„ oklara grunder.

Med en grundlagsÀndring 2017 och ytterligare lagÀndringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten pÄ ett sÀtt som i princip innebÀr att den tidigare parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre, med en mycket stor koncentration av makt till statschefen.

Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en allt mer framskjuten plats i det historiskt sett sekulÀra Turkiet.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!