Tortyroffer frÄn Franco-eran vittnar i domstol

För första gÄngen sedan diktator Francisco Francos död 1975 trÀder en man fram och vittnar inför spansk domstol om att han utsatts för tortyr. Det kan göra att fler offer för diktaturen krÀver upprÀttelse.

En man betraktar en blomsterhyllning till diktatorn pÄ Mingorrubio-kyrkogÄrden utanför Madrid, dit Francisco Francos kvarlevor flyttades 2019. Arkivbild.

En man betraktar en blomsterhyllning till diktatorn pÄ Mingorrubio-kyrkogÄrden utanför Madrid, dit Francisco Francos kvarlevor flyttades 2019. Arkivbild.

Foto: Manu Fernandez/AP/TT

Spanien2023-09-15 18:30

– Det hĂ€r Ă€r början till att öppna upp den mur av tystnad och straffrihet som vi har vad gĂ€ller Franco-eran, sade 67-Ă„rige Julio Pacheco Yepes efter att ha vittnat i domstolen i Madrid.

Hittills har spanska domstolar nekat till att ta upp stÀmningar frÄn Franco-erans offer, med hÀnvisning till att de faller under amnestilagen eller har hunnit preskriberas. Amnestilagen tillkom 1977 för att hindra den dÄ unga demokratin frÄn att slitas sönder av juridiska processer. FN har uppmanat Spanien att avskaffa lagen.

Torterades av polis

Julio Pacheco Yepes var 19 Är nÀr han greps i Madrid 1975, tre mÄnader före Francos död. Yepes var medlem i en underjordisk vÀnsterrörelse som motsatte sig regimen. Han anklagar regimen för att ha lÄtit polisen tortera honom i sju dagar i högkvarteret vid torget Puerta del Sol i Madrid, innan han frihetsberövades anklagad för terrorism.

Han har stÀmt fyra polismÀn för tortyr, bland dem före detta polischefen José Manuel Villarejo som pÄ senare Är anklagats för samröre med ett korruptionsnÀtverk. I vÄras beslutade domaren Ana Maria Iguacel att gÄ vidare med fallet eftersom det kan innehÄlla bevis för "brott mot mÀnskligheten och tortyr".

Domaren avser ocksÄ att kalla de fyra tortyranklagade för förhör. Först efter det kommer domstolen att besluta om bevisningen rÀcker för en rÀttegÄng.

Utretts i Argentina

MÄnga av Franco-erans förövare har hunnit dö utan att ha stÀllts inför rÀtta.

I brist pÄ möjligheten att fÄ upprÀttelse i Spanien har mÄnga av offren vÀnt sig till Argentina, dÀr domaren Maria Servini utrett fallen som misstÀnkta brott mot mÀnskligheten. Ett 20-tal före detta högt uppsatta personer inom Francoregimen begÀrdes utlÀmnade 2014, men Spanien vÀgrade samarbeta.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!