"Ryska regimen pekar ut en ny fiende"

Memorials huvudkontor på Bolsjaja Karetnaja ulitsa i Moskva är alltid fullt av liv. Där arrangeras föreläsningar, filmvisningar och utställningar på löpande band.

Organisationen bildades 1989 i syfte att bevara minnet av offer för politiskt våld och förtryck under Sovjettiden. Många av dagens högt uppsatta statstjänstemän i Ryssland har ett förflutet inom den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB, inte minst presidenten Vladimir Putin själv.

– Ryska säkerhetstjänster är vid makten i Ryssland i dag. De känner ilska mot dem som de senaste 30 åren har kartlagt just säkerhetstjänsternas verksamhet – deras gärningar och brott, säger Sergej Parchomenko, rysk journalist och politisk kommentator, på telefon till TT.

Vill öka lojaliteten

Memorial anklagas för att inte ha uppfyllt de krav som följer med att gruppen tidigare stämplats som "utländsk agent", i enlighet med lagstiftning som instiftats de senaste åren och som i praktiken slår undan benen på många tongivande människorättsorganisationer och oberoende medier.

Memorial anklagas också för att "rättfärdiga terrorism" på grund av sitt arbete med att kartlägga det politiska förtrycket och de grova brott som utfördes av staten under Sovjettiden.

– Den ryska regimen vill peka ut en ny fiende. De är i ständigt behov av det för att kunna underblåsa patriotiska strömningar kring kejsaren, säger Sergej Parchomenko, och syftar på Putin.

Stödet ökade efter Krimövertagandet

Bakom sökandet efter fiender ligger en oro för ett vikande stöd för Rysslands president, enligt Parchomenko. Genom att peka ut en enskild "fiende" har Kreml vid flera tillfällen lyckats ena människor och som följd har stödet ökat för Putin.

Detta har man genom årens lopp kunnat uppnå genom främlingsfientlig retorik mot olika länder och folk, bland annat georgier och ukrainare. I augusti 2008 eskalerade spänningarna kring den georgiska regionen Sydossetien till väpnad konflikt – och rysk invasion. Då ökade stödet för Putin hos den ryska befolkningen till 88 procent. Men under åren som följde sjönk stödet successivt och i augusti 2013 låg det runt 60 procent.

När Ryssland så i början av 2014 olagligen annekterade den ukrainska Krimhalvön ökade stödet för Putin igen, till över 86 procent i juni. Men sedan dess har det sjunkit och låg i december 2021 på 32 procent, enligt det oberoende institutet Levada center som har mätt stödet för Putin sedan 2000.

– Tidigare befann sig alla fiender utanför Ryssland, men det har blivit allt svårare att hitta dem, säger Sergej Parchomenko med bitsk underton.

"Utländska agenter" blir allt fler

I stället har blickarna vänts inåt landet, enligt Parchomenkos analys. De senaste åren har över hundra organisationer och privatpersoner klassats som "utländska agenter" och "oönskade". För oberoende medier och människorättsorganisationer har det ofta inneburit att de tvingats lägga ner sin verksamhet.

– Nu gäller det att hitta de fiender som bedriver någon slags omstörtande verksamhet som finansieras av främmande makter. Det är härifrån historien om "utländska agenter", "oönskade" och terroristiska organisationer härstammar, säger Parchomenko.

Det politiska förtrycket har överlag och successivt skruvats upp i Ryssland. Det kanske mest kända exemplet är förgiftningen och det efterföljande fängslandet av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Hans antikorruptionsstiftelse FBK stämplades som extremistisk och kunde inte fortsätta sitt arbete.

Impopulära reformer

Det finns flera anledningar till den minskande populariteten – bland annat en rad impopulära reformer som Rysslands största parti Enade Ryssland genomfört, inklusive den om höjd pensionsålder som medförde protester på flera håll i landet 2018.

Hanteringen av pandemin har spätt på missnöjet. Ryssland var visserligen ett av de första länderna att introducera vaccin mot covid-19 och har gjort vaccinering lättillgänglig för befolkningen. Men vaccinmotståndet är stort – bara 50 procent av befolkningen är hittills vaccinerad, enligt ryska myndigheter.

Det kopplas till hög misstro mot myndigheterna. Restriktioner som införts med jämna mellanrum har lett till protester och företag som drabbats ekonomiskt har inte fått något stöd från staten.

– Putinlojala partiet Enade Ryssland har extremt lågt stöd. De är nu hysteriska och måste rädda situationen genom att skapa fler och nyare fiender. De lyckades bra med Krim, sedan tappade de stöd. Men det gick till exempel inte med kriget som pågår i östra Ukraina sedan 2014. Regimen förstår att i verkligheten har de inget att ge sina medborgare. Men lojalitet är grunden för den ryska regimens säkerhet.