HÄrd kamp vÀntar mellan Polens tvÄ kandidater

Presidentvalet i Polen gÄr till en andra och avgörande omgÄng. Men valet delar landet. Det styrande partiets kandidat Andrzej Duda lyckades inte fÄ den majoritet som krÀvdes för ett avgörande i första omgÄngen. Liberale Rafal Trzaskowski visar pÄ en kraftfull och kritisk opposition.

Polens konservativa president Andrzej Duda, hÀr tillsammans med hustrun Agata Kornhauser-Duda, hoppas bli omvald för Ànnu en femÄrsperiod.

Polens konservativa president Andrzej Duda, hÀr tillsammans med hustrun Agata Kornhauser-Duda, hoppas bli omvald för Ànnu en femÄrsperiod.

Foto: Alik Keplicz/AP/TT

Politik2020-06-28 06:05

Högernationalisten Andrzej Duda frÄn regeringspartiet Lag och RÀttvisa (PIS) hoppades pÄ fem Är till i det polska presidentpalatset. NÀr vallokalerna stÀngt hade han fÄtt nÀrmare 42 procent av rösterna. Det krÀvdes minst 50 procent för att segra redan i den första omgÄngen.

Han stÀlls mot Warszawas borgmÀstare Rafal Trzaskowski, som enligt vallokalsundersökningar fÄtt drygt 30 procent, skriver Reuters. Trzaskowski kandidatur, ganska sent pÄkommen, visar pÄ ett starkt missnöje och skÀrpt polarisering inför det andra och avgörande valet som Àr planerat till den 12 juli.

Bakslag för Duda

Valresultatet var ett bakslag för Duda och partiet PIS, som hade hoppats pÄ ett tydligt avgörande redan i första omgÄngen.

Presidentposten saknar till stor del formell makt, men valet har ÀndÄ blivit en viktig vÀrdemÀtare. Dramatiken i valrörelsen fortsatte Ànda in i vallokalerna pÄ söndagskvÀllen. Polens framtida inriktning, och dess förhÄllande inom EU, stÄr pÄ spel.

Det pÄpekade inte minst Lech Walesa, den forna kommunistregimens fiende, landets förste demokratiske president efter kommunismens fall och kritiker av nuvarande regeringen:

– Det hĂ€r Ă€r en avgörande tid. Beslutet fĂ„r stora konsekvenser, sade Walesa enligt nyhetsbyrĂ„n AFP.

Han var inte ensam. Valdeltagandet var stort enligt uppgifter under eftermiddagen, trots att presidentposten egentligen inte innefattar verklig makt. Men symbolfrÄgor, och landets framtida vÀgval, fick mÄnga vÀljare att rösta.

"Blek figur"

Nationalkonservativa PIS Àr emot samkönade Àktenskap och att homosexuella ska fÄ adoptera barn. I kampanjtal har Duda bland annat jÀmfört hbtq-personers rÀttigheter med Sovjetunionens kommunistiska ideologi.

Peter Johnsson, Polenexpert och författare, ser en svag ledare:

– Som politiker Ă€r han en blek figur, en president som i princip gĂ„r i partiets ledband. Han kallar sig oberoende, men Ă€r det inte, sĂ€ger Johnsson.

Presidentvalet har tidigare skjutits upp pÄ grund av coronapandemin. Och plötsligt har Duda fÄtt rejÀlt motstÄnd av Trzaskowski och mittenpartiet Medborgarplattformen (PO). Han vill förbÀttra Polens relationer inom EU, och gÄr frÀnt emot stora delar av PIS politik.

– Den (andra omgĂ„ngen i juli) kommer i stor utstrĂ€ckning att avgöras av vĂ€ljare som nu stödjer andra kandidater och mĂ„nga av dem lĂ€r gĂ„ till Trzaskowski, sĂ€ger Johnsson och beskriver borgmĂ€starens kampanj som "dynamisk".

Olika perspektiv

Allvaret i valet hördes i röster pÄ valdagen:

– Jag röstade för Trzaskowski, förstĂ„s! Varför? För demokratin, för rĂ€ttssamhĂ€llet och för minoriteters rĂ€tt, sade Joanna Ugniewska, 66 Ă„r, till AFP efter att ha lagt sin röst i huvudstaden.

I Tarnow i södra Polen sade Andrzej Guzik, 52 Är, att han röstar pÄ Duda, för kontinuitetens skull:

– För mig Ă€r det bara Duda som kan bli president, sade Guzik som arbetar pĂ„ ett statligt gasbolag.

Sedan PIS fick regeringsmakten 2015 har landet svÀngt dramatiskt mot den politiska högern med lagÀndringar som kritiker anser hotar demokratin och begrÀnsar yttrandefriheten. PIS har Àven försökt att ta kontroll över författningsdomstolen, vilket har lett till att man Àr pÄ koalitionskurs med EU.

Fakta: Polen

Polen Àr en republik med omkring 38 miljoner invÄnare. Huvudstaden Warszawa har knappt 2 miljoner invÄnare.

Landet, som ligger mellan Tyskland och Ryssland, har delats vid flera tillfÀllen och under andra vÀrldskriget dog sex miljoner polacker, varav hÀlften av judisk börd. PÄ 1940-talet blev Polen kommunistiskt, en period som höll i sig fram till 1989.

I dag Àr Polen medlem av bÄde EU och försvarsalliansen Nato. Den ekonomiska utvecklingen har varit god de senaste decennierna och polackernas levnadsstandard ligger pÄ cirka 65 procent av EU-genomsnittet

TvÄ politiska partier har dominerat efter millennieskiftet, de Àr nationalkonservativa Lag och rÀttvisa (PIS) och mittenpartiet Medborgarplattformen (PO).

Den polske presidenten har vissa befogenheter – bland annat ett övergripande ansvar för utrikes- och försvarspolitiken och vetorĂ€tt mot lagförslag – men det Ă€r premiĂ€rministern som har den verkliga makten.

KĂ€lla: Landguiden/UI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!