Över 200 demonstranter skadade – polis dödad

Hundratals demonstranter har skadats under lördagens regeringskritiska protester i Libanons huvudstad Beirut. En polis har mist livet i anslutning till sammandrabbningarna, i vad som beskrivs som ett överfall.

MÀnniskor forslar bort brÄte frÄn ett förstört hus i Beiruts hamnomrÄde.

MÀnniskor forslar bort brÄte frÄn ett förstört hus i Beiruts hamnomrÄde.

Foto: Felipe Dana

Olyckor, katastrofer2020-08-08 16:00

NÀr mörkret pÄ lördagskvÀllen börjar lÀgra sig syns flera eldar brinna runt Martyrtorget i centrala Beirut.

Dagens regeringskritiska protester blev vÄldsamma redan frÄn starten. Klockan 16 lokal tid, 15 svensk tid, började polisen skjuta tÄrgas mot demonstranter som försökte forcera en avspÀrrning till parlamentet. Bilder och filmer frÄn Beirut har visat stenkastning och gator dimmiga av tÄrgas.

Polisen sköt gummiklÀdda kulor samtidigt som soldater i fordon med maskingevÀr patrullerade kvarteren runt Martyrtorget.

– Är armĂ©n verkligen hĂ€r? Är ni hĂ€r för att skjuta oss? Anslut er till oss sĂ„ kan vi bekĂ€mpa regeringen tillsammans, skrek en kvinnlig demonstrant.

Enligt siffror frĂ„n libanesiska Röda korset har hundratals demonstranter skadats. Över 60 har förts till sjukhus för vĂ„rd medan ytterligare 175 har vĂ„rdats pĂ„ plats.

En polis har dödats i anslutning till sammandrabbningarna. Enligt en kollega dog polisen nÀr han föll ner i ett hisschakt efter att ha blivit jagad av demonstranter.

Tusentals protesterade

Under dagen har tusentals protesterat under parollen "HĂ€ng dem" – vilket syftar pĂ„ Libanons politiska elit.

Demonstranterna skanderade "Folket vill att regimen faller", en populÀr paroll under den arabiska vÄren 2011. NÄgra deltagare bar en banderoll med namn pÄ mÀnniskor som omkom i explosionen i tisdags och pÄ gatorna syntes ocksÄ plakat med budskap som: "AvgÄ, ni Àr alla mördare".

– Vi vill ha en vĂ€rdig framtid. Vi vill inte att explosionens offer ska ha dött förgĂ€ves, sĂ€ger Rose Sirour som deltar i protesterna.

Departement stormades

Parallellt med att gatustriderna rasade runt Martyrtorget stormades det libanesiska utrikesdepartementet av omkring 200 demonstranter – anförda av en grupp tidigare officerare – som tillkĂ€nnagav att regeringsbyggnaden nu var "högkvarter för revolutionen". Men bara tre timmar senare kördes de ut frĂ„n byggnaden av den libanesiska armĂ©n.

Demonstranter tog sig Àven in i energi- och finansdepartementen.

BÀgaren rann över

Libanon befinner sig i en djup ekonomisk kris, som föregick men har förvÀrrats av coronapandemin, och demonstrationerna har under lÄng tid avlöst varandra i Beirut. Men mÄnga beskriver tisdagens explosion i stadens hamn som droppen som fick bÀgaren att rinna över.

Katastrofen ses som ytterligare ett bevis pÄ de ledande politikernas oförmÄga att lösa korruptionen och kriserna som prÀglat landet.

Över 150 mĂ€nniskor miste livet i explosionen. Tusentals skadades och över 60 personer saknas fortfarande, enligt landets hĂ€lsodepartement.

Svenska UD har uppmanat svenskar i Beirut att hÄlla sig borta frÄn protesterna.

Fakta: Libanons politiska kris

I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svĂ„rt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos — med mĂ„nader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmĂ„ga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt vĂ€rde pĂ„ den svarta, inofficiella marknaden. Den 29 oktober meddelade dĂ„varande premiĂ€rminister Saad al-Hariri sin avgĂ„ng. Men det tog lĂ„ng tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkĂ€nnagav Libanon sin nya regering.

Tiotusentals libaneser har i krisen, som Ă€r den vĂ€rsta sedan det femtonĂ„riga inbördeskriget (1975—1990), förlorat sina jobb eller tvingats gĂ„ ner i lön och de ekonomiska svĂ„righeterna blir allt mer svĂ„röverstigliga. DĂ€rtill har covidpandemin inte gjort situationen bĂ€ttre.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten, en sekulÀr republik, bygger pÄ en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!