Dataspelsbranschen redo ta EU in i framtiden

Alldeles intill EU-parlamentets öppna tv-studio dras ledamöter och andra nyfikna till montrar med spel och ny teknik.

Trafikverkets rörliga grafik över järnvägar för tilltänkta höghastighetståg får tjäna som exempel på vad som kan göras med hjälp av program som egentligen skapats för att underhålla.

– Det här är för att visa hur mycket den här sektorn är involverad i att utveckla teknik som är väldigt användbar i dag och mycket lovande för framtiden, förklarar franske EU-parlamentsledamoten Laurence Farreng.

"Viktig industri"

Farreng sitter i parlamentets kulturutskott och var i höstas ansvarig för ett gemensamt uttalande om synen på just dataspel och deras betydelse.

Nu står hon värd för ett tredagarsbesök där framför allt den svenska branschen visar upp sig och talar om sin betydelse för innovation, utbildning och klimatarbete.

– Det är för att sprida kunskap och förhoppningsvis inspirera beslutsfattarna till bra och välinformerade beslut, säger branschorganisationens talesperson Per Strömbäck.

– Vi är ju numera en viktig industri i Europa, inte minst i Sverige, och jag törs påstå att vi också är en viktig del av människors liv och att det också finns kulturella och konstnärliga kvaliteter. Men vi har ofta känt oss lite förbisedda, att kunskapen om det vi gör är låg och att det faktiskt finns fördomar.

Behöver personal

Självklart handlar Brysselbesöket också om att påverka. Spelbranschen växer stadigt och behöver säkra att det finns folk att anställa. Med rätt utbildning.

– Många tror att när det saknas spelutvecklare så är det programmerare, men det är inte ens en tredjedel som jobbar med att programmera. Det är minst lika många grafiker och designers, säger Dataspelsbranschens analyschef Johanna Nylander.

– För oss är migration en viktig del. Vi är beroende av att ha fler människor. Hälften av alla som jobbar inom den svenska spelindustrin har flyttat till Sverige för att jobba, men svenska företag har ändå fler anställda i andra länder än hemma i Sverige, konstaterar Strömbäck.

Förslag i maj

Även EU-kommissionen är på plats i parlamentet för att berätta om sina planer för de områden som berör branschen. I maj ska exempelvis ett "initiativ" presenteras om virtuella världar.

Rehana Schwinninger-Ladak, avdelningschef på kommissionsmyndigheten DG Connect, betonar dock att det inte handlar om att lagstifta utan främst om att hjälpa industrin och EU:s medlemsländer på traven.

– Kommissionen är inte här för att säga vad ni får göra eller inte får göra. Vi är här för att underlätta, betonar hon.

Kulturpolitiska mål?

EU-parlamentet vill att kommissionen tar fram en strategi för dataspelsbranschen. I det uttalande som Laurence Farreng arbetade fram i höstas talas bland annat om att hjälpa till med utbildning och finansiering.

Fast där nämns också mer kulturpolitiska mål, om att branschen kan främja "europeisk historia, identitet, kulturarv, värderingar och mångfald". Det bidrog till att en stor mängd av de svenska EU-parlamentsledamöterna röstade nej, med hänvisning till att EU inte ska lägga sig i för mycket.

De svenska nejen gillas inte av branschen.

– Vi håller inte med dem och det har vi framfört till dem. Vi tycker inte att det är fel att ha en kulturpolitik för spel. Tvärtom är det kanske bra – vi har ju det för andra uttryck. Hur man sedan formulerar det kommer att vara en diskussion för evigt, säger Per Strömbäck.