"Situationen i Libanon var redan alarmerande"

Explosionen i Beirut, som tog över hundra liv och gjorde en kvarts miljon hemlösa, slog mot ett land som redan befann sig pÄ grÀnsen till kollaps.
–SmĂ€llen intrĂ€ffade i ett redan alarmerande lĂ€ge för Libanon, sĂ€ger Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren.

Hamnen i Beirut, som totalförstördes i explosionen, var en pulsÄder för det importberoende landet.

Hamnen i Beirut, som totalförstördes i explosionen, var en pulsÄder för det importberoende landet.

Foto: Hassan Ammar/AP/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2020-08-05 16:05

Redan innan explosionen befann sig Libanon i en ekonomisk hÀrdsmÀlta med tömd centralbank. Myndigheter har varnat för att 60 procent av invÄnarna kan komma att leva under fattigdomsgrÀnsen i slutet av Äret. Sedan oktober förra Äret har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt vÀrde samtidigt som matpriserna har dubblerats.

I explosionen förstördes landets största vetesilo, vilket har resulterat i att Libanon nu bara har vete för mindre Àn en mÄnad framÄt. Redan i maj varnade landets premiÀrminister för akut livsmedelsbrist.

– NĂ€r brödpriserna stiger finns det inte mĂ„nga reserver kvar för mĂ€nniskor att leva pĂ„, sĂ€ger Bitte Hammargren, som Ă€r knuten till UI.

"PulsÄder för import"

Beiruts hamn som totalförstördes i explosionen var den stora inkörsporten för gods till Libanon. Det Àr en av östra Medelhavets största hamnar och tar vanligtvis emot godstransporter som ska vidare in i arabvÀrlden.

– Hamnen Ă€r en pulsĂ„der för importen och för att hĂ„lla landet och ekonomin i gĂ„ng, sĂ€ger Hammargren.

– Nu nĂ€r den ligger totalförstörd försvĂ„ras ocksĂ„ hjĂ€lparbetet, eftersom varor behöver komma in i Libanon. Landet behöver enorm hjĂ€lp nu nĂ€r uppemot en kvarts miljon mĂ€nniskor Ă€r hemlösa.

Risk för korruption

Hammargren tillĂ€gger att korruptionen riskerar öka bland de som kan hamstra livsmedel – i ett redan svĂ„rt korruptionsdrabbat land. Matbristen berĂ€knas leda till att FN:s livsmedelsprogram WFP, som hjĂ€lper syriska flyktingar i landet, nu mĂ„ste utöka sin verksamhet till att Ă€ven hjĂ€lpa hungrande libaneser.

Bara timmar innan explosionen stormades landets energidepartement av demonstranter som protesterade mot upprepade strömavbrott. Det var en del av de massiva protester som har pÄgÄtt sedan oktober i fjol mot den politiska elit som anklagas för att ha misskött ekonomin och lett landet till konkurs.

– Den politiska klassen Ă€r i mĂ„nga fall milisledare frĂ„n inbördeskriget, dĂ€r miliserna ombildats till att vara politiska partier. De vĂ€rnar om sina egna intressen, sĂ€ger Bitte Hammargren.

"Det finns en grÀns"

Libanon har sedan ett par Är förhandlat med Internationella valutafonden (IMF) för att fÄ hjÀlp med att tackla den djupa ekonomiska krisen. Tidigare i veckan avgick utrikesminister Nassif Hitti i protest mot regeringen, som han anklagar för att inte ha visat nÄgon vilja att genomföra de reformer som krÀvs för att fÄ utlÀndskt stöd.

Hammargren menar att den förödande explosionen kan innebÀra att grÀnsen Àr nÄdd för mÄnga libaneser. Om den politiska eliten inte förmÄr att ta sig samman och se bortom sina egna intressen sÄ finns risk att Libanon sjunker ned i djupare fattigdom och att mÄnga flyr landet, varnar hon.

– MĂ€nniskor orkar inte en nystart gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng. Det finns en grĂ€ns för att mĂ€nniskor ska orka göra samma sak utan att kunna veta att de lever sĂ€kert.

Fakta: MÄnader av protester

Sedan oktober förra Äret har Libanon skakats av protester mot regeringen och de ekonomiska svÄrigheterna.

Startskottet kom den 17 oktober dÄ den dÄvarande regeringen aviserade nya besparingar och att man ville införa en skatt pÄ samtal som sker via meddelandeappar. Spontana protester utbröt. Regeringen drog snabbt tillbaka skatteförslaget, men demonstrationerna vÀxte och kom att gÀlla ocksÄ allmÀnna levnadsförhÄllanden, den omfattande korruptionen och religiösa motsÀttningar.

Den 29 oktober meddelade dÄvarande premiÀrminister Saad al-Hariri sin avgÄng. Men det tog lÄng tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna.

Den 19 december tillkÀnnagav president Michel Aoun att Hassan Diab skulle bli ny premiÀrminister. Han backas av den inflytelserika och Iranstödda shiarörelsen Hizbollah, vars allierade har stöd i parlamentet.

I januari 2020 eskalerade protesterna och mÄnga skadades i sammandrabbningar mellan sÀkerhetsstyrkor och demonstranter.

Den 21 januari tillkÀnnagav Hassan Diab sin nya regering.

Den 17 april deltog hundratals mĂ€nniskor i en protest i Tripoli som markerade att det gĂ„tt ett halvĂ„r sedan starten pĂ„ demonstrationerna. 27–28 april blev protesterna i staden sĂ€rskilt vĂ„ldsamma och en demonstrant dog.

Den 30 april godkÀnde regeringen en ekonomisk rÀddningsplan.

Den 14 juni skadades 120 personer under protester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmÄga att hantera den ekonomiska krisen.

Den 3 augusti avgick landets utrikesminister i protest mot den sittande regeringen.

Den 4 augusti stormades energidepartementet i Beirut.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!