Under pandemin har det blivit tydligt: Statistik kring dödlighet, överdödlighet och underdödlighet Àr svÄrt. I mÄnga lÀnder Àr den dessutom bristande och samlade, centrala system saknas pÄ bÄde global- och EU-nivÄ.
ââProblemet Ă€r delvis att det finns sĂ„ mycket olika databaser och siffror att förhĂ„lla sig till. Alla gör sina rĂ€kningar med hjĂ€lp av olika modeller, sĂ€ger Linus Garp, befolkningsstatistiker pĂ„ Statistiska centralbyrĂ„n (SCB).
Ett exempel pĂ„ statistikförvirringen Ă€r att Ă„sikterna kring Sveriges dödlighet har skilt sig Ă„t under Ă„ret beroende pĂ„ vem som har analyserat siffrorna. I Sverige tittar man pĂ„ dödlighet genom att jĂ€mföra dödsfall under exempelvis en specifik vecka med ett snitt för samma vecka de senaste fem Ă„ren â vilket i perioder har gett en underdödlighet under pandemin. Andra databaser rĂ€knar med att dödligheten samtidigt borde ha minskat generellt, vilket den har gjort under en lĂ„ng tid, vilket statistiskt resulterat i en uppfattad svensk överdödlighet.
170 000 "extra" dödsfall
En annan problematik Àr att mÄnga lÀnder samordnar och rapporterar in sina siffror i betydligt lÀgre takt Àn Sverige, enligt Linus Garp. Ackumulerad Europastatistik samlas bland annat av EU:s statistikmyndighet Eurostat, vars tillförlitliga siffror frÄn de 26 EU-lÀnder som har tillgÀnglig data strÀcker sig mellan mars till slutet pÄ juni. Sett till den datan Àr det en dyster bild som mÄlas upp.
ââDe har tagit ett genomsnitt pĂ„ fyra Ă„r, dĂ€r man kan se hur överdödligheten ser ut med hjĂ€lp av jĂ€mförande veckor. Det handlar om nĂ€stan 170 000 extra dödsfall med en topp i mĂ„nadsskiftet marsâapril, sĂ€ger Garp.
De 170 000 "extra" dödsfallen inkluderar alla dödsorsaker â det gĂ„r dĂ€rmed inte att fastslĂ„ att de beror pĂ„ covid-19. Men överdödlighet beror generellt pĂ„ att externa dödsorsaker â sĂ„som en oförutsedd pandemi â pĂ„verkar det dödstal man "borde" ha sett samma period.
"Skulle fortfarande ha levt"
Hur den europeiska dödligheten har sett ut under sommaren och hösten Àr enligt Linus Garp svÄrt att faststÀlla innan samlad statistik finns tillgÀnglig. De senaste sammanstÀllningarna frÄn Euromomo, som mÀter dödligheten i flera europeiska lÀnder, jÀmför med normala vÀrden under samma period och dÀrefter lÀgger till den generella vÀntade minskningen, Àr frÄn vecka 42.
ââDĂ€r ser överdödligheten ut att ligga pĂ„ begrĂ€nsade nivĂ„er. Antagligen beror det pĂ„ att det Ă€r ett fĂ„tal lĂ€nder, visserligen folkrika sĂ„dana, som ser mĂ„nga fall just nu.
Vanligtvis följs en period med stor överdödlighet av en period med underdödlighet â helt enkelt för att mĂ„nga av de som skulle ha dött naturligt under den följande perioden redan har gĂ„tt bort. Hur det kommer att pĂ„verka dödligheten under det europeiska vinterhalvĂ„ret â dĂ„ vanligtvis ett ökat antal mĂ€nniskor avlider i exempelvis influensa â Ă€r för tidigt att sĂ€ga, enligt Linus Garp.
ââUnderdödligheten Ă€r relativt lĂ„g just nu. Jag tycker att den Ă€r för lĂ„g för att kunna sĂ€ga att de som dog under vĂ„ren var personer som Ă€ndĂ„ skulle ha gĂ„tt bort till dags dato. Det tyder pĂ„ att en stor del av de som har gĂ„tt bort egentligen fortfarande skulle ha levt nu, men det Ă€r först nĂ€r vi kan titta pĂ„ Ă„rsstatistiken som det gĂ„r att sĂ€ga sĂ€kert.