[custom-embed script="PGRpdiBzdHlsZT0icG9zaXRpb246cmVsYXRpdmU7d2lkdGg6MTAwJTtwYWRkaW5nLWJvdHRvbTo1Ni4yNSU7Ij48aWZyYW1lIHNyYz0iLy9jc3Auc2NyZWVuOS5jb20vdmlkZW8/YT1DQllxYjVuVFZNbUItbnFENmZfVEhrQjVOZlVMMUktZlJGeWRZNkthVjhhUVVKeDQ4clMzMGI5UWQxOVViUWxHekxjOTMteTY5aFZFNWJpTWI5TmpkNTRhT09VblVIMloiIHN0eWxlPSJ3aWR0aDoxMDAlO2hlaWdodDoxMDAlO3Bvc2l0aW9uOmFic29sdXRlIiBmcmFtZWJvcmRlcj0iMCIgbW96YWxsb3dmdWxsc2NyZWVuIHdlYmtpdGFsbG93ZnVsbHNjcmVlbiBhbGxvd2Z1bGxzY3JlZW4+PC9pZnJhbWU+PC9kaXY+"]

Den vanligaste lögnen som cirkulerar på Facebook just nu är påståendet om att du snart bara kommer att kunna läsa vad 26 av dina vänner skriver i ditt flöde.

Om du inte delar ett kedjebrev och uppmanar dina följare att kommentera eller lajka ditt inlägg.

Det är inte sant.

Men inlägget sprids som en löpeld. Även om det är harmlöst illustrerar det tydligt hur snabbt rykten och påhittade nyheter kan spridas i de sociala medierna.

Tricket för att slippa låta sig luras är att vara källkritisk:

‒Källkritik har aldrig varit viktigare än nu.vad är det vi tar del av i de olika kanalerna? Reflekterar vi över det eller köper vi det vi ser, när vi snabbt scrollar våra flöden?

Det säger Janna Holmqvist, sociala medier-chef inom Sörmlands media AB som ger ut tidningarna Katrineholms-Kuriren, Eskilstuna-Kuriren och Södermanlands Nyheter.

På fredagseftermiddagen delade hon med sig av sina bästa tips för hur man blir källkritisk i vardagen - utan att det behöver bli ansträngande under Folk och kultur i Eskilstuna.

‒Säg den som inte springer runt med en mobiltelefon i fickan? Jag hörde något om att vi kollar våra mobiler i snitt 500 gånger per dag. Sociala medier är en viktig del i många människors liv.

Du hittare hennes fem bästa vardagstips i faktarutan här intill.

Under valåret 2018 väntar sig många experter att den offentliga debatten kan komma att översvämmas av falska påståenden.

Källkritik måste då bli ett grundläggande förhållningssätt för den som vill ha korrekt information, säger Maria Nilsson från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som deltog i panelsamtalet på Folk och kultur.

Hon arbetar med det som kallas för psykologiskt försvar.

‒I ett demokratiskt samhälle måste det finnas en sund skepsis, säger hon.

Terrordådet på Drottninggatan i Stockholm och flyktingkrisen 2015 är två tillfällen när bristande källkritik fått stora konsekvenser på nationell nivå i det svenska samhället. Både medier och privatpersoner delade uppgifter i stor skala, som i efterhand visade sig vara obekräftade rykten och ibland falska påståenden.

‒Grunden i det vi i dag kallar psykförsvar är att medborgarna i händelse av kris ska kunna få saklig och korrekt information, säger Maria Nilsson.