Friden vilar över Stall Högsätter i Björkvik där Theres Sandberg just avklarat förmiddagens bestyr. I den vårleriga hagen står Theres egna hästar Bossen och Steel, båda två är före detta travare som har fått ett nytt liv på landet.

Ridklädd strosar Theres över stallbacken för att bjuda på en kopp kaffe i det ombonade köket. Den 1 maj 2017 flyttade hon med maken Mogge och sonen Tobias från Tyresö till Björkvik.

– Vi arrenderar gården och det har gett mig chansen att starta eget. Det är skönt att det är så stort. Vi har sju boxar i stallet och ska bygga ny sadelkammare och en spolspilta under våren. Vi håller även på att bygger staket för en lösdrift för sex hästar och arrenderar en sommarhage.

Att de hamnade just i Björkvik var en ren slump, men flytten till landsorten har hon inte ångrat för en sekund.

– Jag trivs jättebra här. Vi har fått komma in i gemenskapen och känner oss verkligen hemma

Hästar har varit hennes liv sedan hon började på ridskola som sjuåring.

– Stallet betydde allt för mig när jag var liten och jag var där hela tiden. När jag var 14 år började jag jobba i ett stall och på den vägen är det.

När Theres var 26 år hände det som inte fick hända. Hon klämdes svårt mellan två hästar och det fick allvarliga konsekvenser.

– Halva min högersida lade av. Jag fick nerver förstörda och en kota i ryggen och en i nacken var trasiga. Förutom ledskador drabbades jag även av fibromyalgi. Till en början kunde jag hoppa på kryckor, men jag fick inte hjälp så jag hamnade i rullstol ett halvår, berättar hon.

Efter en lång rehabilitering befann sig Theres vid vägs ände, arbetsträningen fungerade inte och hon blev utförsäkrad.

– Då väcktes tankarna om en egen gård och jag började leta på Blocket. Om det inte vore för allt elände som drabbade mig skulle jag aldrig sitta här i dag.

Frågan om olyckan inte gjort henne rädd bemöter hon med ett brett leende.

– Det är bara att ge sig upp på benen och upp i sadeln igen. Jag gillar utmaningar och det är alltid full fart framåt.

För tre månader sedan öppnade Theres sitt Stall Högsätter som tar emot inackorderade hästar och även ska fungera som hästhotell och hästpensionat. Redan nu är det många som hört av sig via telefon och mejl, berättar hon.

Hästpensionatets fem boxar väntar ännu på övernattningsgäster. Alla foldrar, facebook-sidan och affischerna var klara när larmet om det så kallade abortviruset kom.

Herpesviruset som drabbar hästar har fått anläggningar över hela Sverige att hålla stängt på grund av risken för smittspridning och Stall Högsätter är inget undantag.

– Jag kastades tillbaka på ruta ett, men nu har det lugnat sig. De hästar som kommer hit får inte ha visat något sjukdomstecken på tre veckor.

Theres berättar att tanken med pensionatet är att man inte ska behöva sälja sin häst eller lämna bort den som foderhäst om man tillfälligt inte kan ta hand om den.

– Vid ett första möte gör man en plan och ett träningsschema med hästägaren. Tillsammans bestämmer vi hur dagarna här ska se ut. Jag håller daglig kontakt så att ägaren vet vad som händer och för hästen ska det vara som hemma fast här.

Familjens djur har precis som sin matte fått en andra chans i livet. De är alla omplaceringar, från missen Freak som sadlat om från innekatt till musjägare till 35-åriga papegojan Bobo som älskar att prata i telefon.

– Alla behöver en andra chans, särskilt djur och barn som inte kan försvara sig. Vi var jourfamilj när vi bodde i Tyresö och tog emot tonåringar. Vi har alltid haft vår dörr öppen och förhoppningen är att kunna ha jourhem även här.