Nio kvinnor som befinner sig i den övre medelåldern eller just passerat pensionsåldern samlas varje vecka för att sticka eller virka. De är inte organiserade, utan är rätt och slätt en så kallad syjunta, ett gäng som kanske inte är bästa väninnor eller ens gillar varandra, men som efter tiotals år av stickande tillsammans känner varandra utan och innan.
Den här kvällen kommer en ny medlem, Ulla, in i gruppen. Kanske utgör hon en katalysator, för just denna träff kommer att innebära flera smärtsamma uppgörelser. Sanningar ska sägas och revolution saka göras.
Detta vet dock inte publiken som samlats i en salong i det gamla slottet på Ökna i Floda som öppnats upp för publiken till Teater Orkas föreställning "Syjuntan".
Jenny Cronholm har skrivit manus och står för regin, och har engagerat ett gäng kvinnor med mycket olika erfarenhet av teater som skådespelare. I ensemblen medverkar allt från skådespelarproffs som Suzanne Ernrup och Monica Hassle, erfarna amatörteaterslådespelare som Elisabeth Eliasson och Camilla Centerblad till oprövade talanger som modigt ger järnet i denna föreställning.
Syjuntan träffas som alltid hemma hos Anita (Elisabeth Eliasson), en mycket ensam människa som gärna spelar martyr. Den första gästen som anländer är Ines (spelar med bravur av Monica Hassle), en levnadsglad kvinna som njutningsfullt ger sig hän åt sin hypokondri. Snart kommer Ann-Sofie (Monica Jansson), som är gängets skvallertant, Sonja, som vårdar sin Alzheimersjuka man och är trött på allt tjat om hur jobbigt det måste vara. Här är Flory (Christina Gustafsson) som alltid finns till för barn och barnbarn. Så anländer den komplicerade Inga-Lill (Nicka Fröberg). Hon är "inte rasist men..." och väcker vrede hos flera i gänget med sitt gnäll om "brunkottar", samtidigt som hon är hjälpsam och uppdaterad när det gäller modern teknik och sociala medier. Mona (Maud Munther Wistbacka), har tagit på sig rollen som sanningssägaren som stolt visar upp sin knallrosa kalufs som är ett resultat av ett misslyckat frisörbesök. Och så är det Gunilla (Suzanne Ernrup), som inte är sig lik. Snart kryper det fram att hon drabbats av livmoderhalscancer och väntar på operation och behandling. Över hela denna brokiga skara härskar energitjuven Majny (Ann-Britt Gustafsson) härskat och kräver att de ska jobba med välgörenhetsprojekt som de inte riktigt känner för.
Snart haglar grälen, tårarna sprutar och gamla oförrätter och svartsjukedramer dras upp. Det är ömsom feel bad och ömsom feel good och tidvis mycket roligt
Först när den nya i gänget, Ulla (Camilla Centerblad) berättar om hur hon tappat kontakten med sin ende son och barnbarnen på grund av sin lojalitet med en oresonlig make, kommer syjuntan på spåret igen. De bestämmer sig för att göra en insats.