Den första födseln i världen efter en livmodertransplantation skedde i Sverige 2014. Sedan dess har ytterligare nio barn fötts på den vägen – och forskningen har gjort ännu ett framsteg.

Det svenska teamet har nu för första gången genomfört en transplantation med en livmoder från en avliden donator. Transplantationen skedde i december 2019 utan komplikationer och mottagaren, en kvinna i 30-årsåldern, mår bra. Ytterligare fem liknande transplantationer planeras inom ramen för studien under de kommande två åren.

Totalt tre barn hittills

Världen över har tre barn hittills fötts efter transplantation av livmoder från en avliden donator: ett barn i Brasilien och två i USA. I Sverige kan den första födseln ske tidigast 2021. Planen är att inleda försök att göra den svenska kvinnan gravid i höst, tio månader efter transplantationen. Det sker genom att ett embryo, som tillkommit via IVF före transplantationen, återförs i livmodern.

Den lyckade transplantationen är ett viktigt steg på vägen och jag är övertygad om att det kommer att gå bra. Livmodern ser lika bra ut nu efteråt som livmödrar från levande donatorer har gjort, säger Mats Brännström, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin.

Fler möjliga donatorer

Vid de livmodertransplantationer som tidigare genomförts har donatorn ofta varit mottagarens mamma eller annan närstående. Med den nya tekniken ökar antalet möjliga donatorer, och även kvinnor utan en lämplig donator i sin närhet kan komma i fråga för transplantation.

Det är fråga om multiorgandonatorer, kvinnor som redan donerar sina njurar, sin lever och ofta hjärta och lungor också. Så det är bara det att man donerar ytterligare ett organ, säger Mats Brännström.

Donatorn i det aktuella fallet var en kvinna som tidigare fött barn och som var i fertil ålder när hon hastigt gick bort. Frågan om organdonation ställdes till de efterlevande eftersom hon inte fanns i donationsregistret.

Att använda en avliden donator innebär även att en levande kvinna slipper genomgå den drygt tio timmar långa operationen i onödan.

Även om vi inte har haft några medicinska komplikationer så är det en riskfylld sak att utsätta någon för, bara för att hjälpa någon annan.

Tidspress

Men det finns även svårigheter med den nya metoden. Framförallt handlar det om tidspressen. Vanligtvis har läkarna flera månader på sig att undersöka donatorn och analysera livmodern, men när det handlar om en avliden donator har de bara 24 timmar.

I framtiden hoppas Mats Brännström och hans team att studien ska bli en klinisk behandling, så att kvinnor i hela landet som kan ha nytta av metoden ska få hjälp. Framförallt är det kvinnor som föds utan livmoder som kan bli hjälpta av behandlingen.

Det är deras enda chans att kunna bli biologiska mammor i Sverige, säger Mats Brännström.