Bristen på specialiserade allergiläkare, så kallade allergologer, är ett nationellt problem som har pågått under lång tid.

Landstinget, som numera heter Region Sörmland, har under flera år haft både läkar- och sjuksköterskemottagningar för vuxna allergiker på Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset.

Men 2017 togs möjligheten till sådana specialiserade läkarbesök bort både i Katrineholm och Nyköping när det samlades i Eskilstuna.

Artikelbild

Mycket allergisjukvård av lättare form sköts fortfarande av primärvården genom vårdcentralerna. Men behöver man specialist remitteras man till Mälarsjukhuset.

Med en befolkning på drygt 290 000 personer i Sörmland, finns i dag bara en (!) allergolog som är fast anställd på Mälarsjukhuset.

Emad Al-Azzawi jobbar drygt 20 procent med allergifrågor där han tar emot patienter med svåra allergiska besvär, resten av tiden är han "vanlig" lungläkare.

– Måndagar och tisdag är jag oftast allergolog. Sedan har vi en till pensionerad läkare som hoppar in ibland på drygt 20 procent, säger Emad Al-Azzawi när vi besöker honom i ett undersökningsrum på Mälarsjukhuset.

Artikelbild

Hur långa väntetider är det i dag?

– Vi har hela tiden lång väntetid, det pendlar mellan 30 och 33 veckor för att komma till oss. Vi prioriterar, de som har svårast allergi går först, säger han.

Artikelbild

Det handlar bland annat om allergi mot pollen, pälsdjur, getingstick, mat samt astma som ofta hänger ihop med allergi.

En specialiserad allergisjuksköterska jobbar även på avdelningen. Den personen assisterar läkaren med att göra exempelvis pricktester och hyposenbilisering, där patienten får sprutor med små doser av allergenet som så småningom ska göra kroppen "immun".

Artikelbild

Även där finns en personalbrist.

– Vi har bara en allergisjuksköterska. Om vi hade fler skulle det bli lättare för oss. Men problemet är i första hand på läkarsidan, säger Emad Al-Azzawi.

Hur många fler allergologer hade ni behövt?

– Minst en till och en sjuksköterska. Det hade underlättat mycket och kortat köerna väsentligt, kanske med hälften.

Vad tänker du om bristen som hållit på i flera år?

– Det är en ganska lång utbildning och på allergisidan finns få utbildningsplatser. Om man vill vidareutbilda sig till allergolog måste man i grunden också ha någon speciallinje med sig sedan tidigare så som lung- eller hudspecialist eftersom det är kopplat till allergi.

Ett annat problem är att det är en åldrande yrkesgrupp där många går i pension eller ska göra det inom ett par år.

Svenska föreningen för allergologi (SFFA) gjorde i somras en nationell enkätundersökning med 52 allergologer.

Drygt hälften var över 61 år och bara 13 läkare var under 51 år. Fem regioner saknar dessutom helt en allergispecialist för vuxna – Norrbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro och Gotland.

Där får patienter åka långa sträckor till andra län för att få utredning och behandling.

– Det här kommer att bli ett stort problem i framtiden. Vi försöker väcka ett intresse och frågar våra ST-läkare om de är intresserade av allergi. Det är jätteviktigt, säger Emad Al-Azzawi som själv är 60 år.

Solveig Enberg från Katrineholm är ledamot i Astma- och allergiförbundets förbundsstyrelse. Hon tycker att bristen på allergologer är ett slöseri med dyrbara resurser.

– I och med att allt fler går i pension och man inte fyller på underifrån, tappar den sörmländska sjukvården också massa kunskap och kompetens som bör komma sjuka människor till godo, säger hon.

För den enskilda individen innebär det också att man går runt med sin oro om man inte får den stöd och hjälp man behöver, menar hon.

– Har man lättare allergier kan man leva med det, gå till vårdcentral eller köpa mediciner på apoteket. Har man svårare allergi är det i många fall livshotande sjukdomar. Som förälder till ett litet barn där man inte kan få hjälp att kartlägga allergin skapar det en stor oro. Man måste göra ordentliga utredningar, säger Solveig Enberg.

Vad behöver man göra åt problemet?

– Det tar många år att utbilda sig till specialistläkare. Då måste man ha god framförhållning och planera bättre. Man borde ha öronmärkt budgetmedel i läkarutbildningen för att säkerställa att det finns specialister. Då vet inte jag om de måste förändra utbildningen, men man måste titta på det här och se vad man kan göra för att få fler specialister, säger hon.

Jonas Lindeberg (VFP) är hälso- och sjukvårdsregionråd i Region Sörmland. Han är själv läkare i grunden och har erfarenhet av personalbrist.

– Då brukar vi ofta prata om bristen på distriktsläkare, logopeder och sköterskor. Men det finns även inom andra mindre kategorier, så som allergologer, säger han.

Vad behöver ni göra från politikens håll?

– Det behövs en långsiktig kompetensförsörjningsplan. Det jobbar man med redan i dag i verksamheten. Men trots att man har en sådan är det inte säkert att man alltid ligger bra till ändå, säger Jonas Lindeberg.

Kan det bli aktuellt att öronmärka pengar till specialistläkare i Sörmland?

– Det är svårt att säga men det är möjligt. Det har diskuterats tidigare på nationell nivå om att gå in och styra specialisttjänstgöringsutbildningar mer. Om man tittar ur ett större perspektiv större handlar det om att verksamheterna måste ha en bra planering framåt, säger han.