Kim Anderzon fick besked under påsken förra året att hon drabbats av cancer. Trots sjukdomen fortsatte hon att arbeta och spelade senast i pjäsen "Den skalliga primadonnan" på Boulevardteatern i Stockholm. Hon blev 71 år.
Skådespelarkollegan Helge Skoog gjorde i höst sin femte säsong av "Den skalliga primadonnan" tillsammans med Kim Anderzon.
- Det är första gången jag har spelat mot henne och det har varit väldigt roligt. Hon var en energirik skådespelare, uppfödd i källarteater och i fria grupper. Hon har inte varit på någon traditionell teaterscen utan alltid haft behovet av att ha en direkt publikkontakt, säger Helge Skoog.De stod på scenen tillsammans för sista gången i fredags i förra veckan och han minns henne som en mycket färgstark person som var full av energi, mod och kraft.
- Jag vill också minnas hur hon kämpade mot den här sjukdomen och ställde upp trots att hon hade plågor. Till slut gick hon med käpp men hon fortsatte och gav allt. - Vi hoppades alla att hon skulle besegra den här cancern men det gick inte.Hennes bortgång väckte stor uppmärksamhet på Twitter. En av de som twittrade var Sarah Dawn Finer. "Vila i Frid fina Kim Anderzon... Tack för allt!! All kärlek till dina nära och kära", skrev hon. Även Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman uppmärksammade dödsfallet: "Kim Anderzon död - en av de stora folkliga artisterna. Och utan henne hade Dario Fo knappast fått Nobelpriset."
Flera påtalade Anderzons betydelse för kvinnor. Däribland Sveriges ambassad i Tjeckien och SVT-profilen Anna Hedenmo. "En sann feministisk förebild. Tack för inspirationen! Vila i frid", skrev Hedenmo.
Kim Anderzon kom i slutet av 60-talet till Pistolteatern i Stockholm där hon inledde sin teaterkarriär. Hon debuterade på scen i "Direktör Ubu". Hon är också känd för sina framträdanden i flera filmer. Däribland komedier som "Sällskapsresan" och "Göta kanal" och dramat "Andra dansen", för vilket hon belönades med en Guldbagge i kategorin "bästa skådespelerska".
Anderzon utnämndes 2012 till hedersdoktor vid Mittuniversitetet.
"Hon förenar naturkraft och intellektuell analys och förmår att med fysisk plasticitet, mimisk talang och komisk ådra framhäva det djupaste allvaret i humorn, vardagsfrågornas existentiella botten. Här finns en uppenbar folkbildande ambition", löd universitetets motivering.