Vi sitter i en stuga vid kanten av sjön, och dricker kaffe frÄn en termos. Ljudet av en motorsÄg hörs pÄ avstÄnd nÀr hans pappa sÄgar isÀr tjocka vedstockar som de ska elda med. Genom fönstret kan man se hans flickvÀn som sitter pÄ bryggan och lÀser en bok i solen. Mats Hertz mamma sticker plötsligt in huvudet och frÄgar pÄ tyska om vi inte har det för kallt. Han viftar bort frÄgan, kylan bekommer honom inte.
Mats Hertz Àr uppvÀxt i Tyskland, och familjen har sedan 1997 hyrt en stuga vid vattnet i nÀrheten av Vibyholms slott, som familjen ofta besökte under hans uppvÀxt. Idag Àr han 24 Är gammal och kan prata lite svenska, och han har fortfarande kontakt med svenska vÀnner som han ofta fiskade med under sin uppvÀxt. Det var i BÄvens mörka vatten som han som liten hittade sitt kall i livet.
â Det var hĂ€r jag började fiska, och sedan dess har det bara varit fiske, fiske, fiske för mig. Det var meant to be, berĂ€ttar han.
NÀr han var 18 Är utbildade han sig till kock i Tyskland. En kompis frÄn Bettna, som jobbade som fiskeguide i Norrbotten, pÄ Sörbyn Turism norr om Boden, tipsade honom om att de sökte en kock. SÄ han flyttade dit, men började aldrig jobba som kock, utan som fiskeguide. Och vips sÄ var hans största hobby ocksÄ hans jobb. För Mats Hertz var det sedan otÀnkbart att inte fortsÀtta pÄ samma bana.
â NĂ€r jag började guida sĂ„ kĂ€nde jag att det Ă€r det enda jag vill göra. Jag ville inte tillbaka till köket, sĂ€ger han.
Han sökte han sig till sportfiskeutbildningen pÄ Forshaga-akademin i VÀrmland, och planerade att göra sin 15 veckor lÄnga praktik pÄ Island under sommaren. Island lockade med sin stora fisketurism och kristallklara vatten, och vackra fjordar.
Men sÄ kom covidpandemin och satte stopp för hans planer. Han flyttade hem till Tyskland och arbetade i en flugfiskeaffÀr ett tag, men kunde aldrig riktigt slÀppa tanken pÄ att Äka till Island. Förra Äret bestÀmde han sig och Äkte dit för första gÄngen för att jobba som fiskeguide.
â Det var helt fantastiskt. Jag kommer att Ă„ka dit igen nĂ€sta Ă„r igen, det Ă€r helt sĂ€kert, sĂ€ger han.
Ăven om han dĂ„ och dĂ„ fiskar efter gös eller abborre med vanligt kastspö, för att tillaga och Ă€ta till middag, sĂ„ Ă€r det flugfisket som pĂ„ riktigt fĂ„ngat hans hjĂ€rta.
â Jag tror det har att göra med att man har en kontakt till slutet av linan, och man kĂ€nner linan i handen. Man blir i sĂ„ nĂ€ra kontakt med fisken pĂ„ ett sĂ€tt man inte blir med ett vanligt kastspö. Och pĂ„ Island Ă€r det sĂ„ hĂ€ftigt för vattnet Ă€r sĂ„ klart att man kan se fisken hela tiden, sĂ€ger han.
PÄ Island finns det mer pengar att tjÀna som guide, mycket pÄ grund av flugfiskeintresserade amerikaner.
â MĂ€nniskor som reser till Island betalar mer pengar för att ta kort med fisk, Ă€n för att Ă€ta den. Det Ă€r inte alls som i Sverige, Ă€ven om catch and release börjar bli större Ă€ven hĂ€r, berĂ€ttar han.
PÄ Island Àr floderna, och de flesta sjöarna privatÀgda, till skillnad frÄn i Sverige. Varje dag sÀljs det ett begrÀnsat antal fisketillstÄnd, vilket gör att det finns mycket pengar att tjÀna inom branchen.
â En dag kan kanske tvĂ„ flugfiskare stĂ„ och fiska i en flod som Ă€r flera kilometer lĂ„ng. Det Ă€r vĂ€ldigt exklusivt, pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n i Sverige, sĂ€ger han.
I Islands floder kan man till exempel fÄnga öring, röding och lax. Den största fisken Mats Hertz fÄngade nÀr han var pÄ Island, var en lax pÄ cirka nio kilo, men han rycker pÄ axlarna som att det Àr vardagsmat nÀr han berÀttar det.
â I Sverige hade det antagligen varit "the fish of your life". Men man blir sĂ„ otroligt bortskĂ€md pĂ„ Island. Ibland mĂ€ter vi inte ens fiskarna innan vi slĂ€nger tillbaka dem, för det finns sĂ„ mycket fisk att fĂ„nga, sĂ€ger han.
Fiskeupplevelsen Ă€r nĂ„got större Ă€n bara sjĂ€lva fĂ„ngsten menar Mats Hertz. Han har först svĂ„rt att sĂ€tta ord pĂ„ vad som Ă€r sĂ„ speciellt, men berĂ€ttar att nĂ€r man Ă€r ute och det Ă€r helt tyst, blir man pĂ„ nĂ„got sĂ€tt ett med naturen. Han har aldrig blivit uttrĂ„kad â det finns alltid nĂ„gonting nytt som hĂ€nder.
Och fiskar gör han sÀllan ensam, utan delar ofta erfarenheter med andra fiskare, till exempel hur man knyter fiskeflugor. Eller sÄ bara umgÄs man.
â En stor del Ă€r att man delar upplevelsen med nĂ„gon annan. NĂ€r man Ă€r ensam delar man bara upplevelsen med sig sjĂ€lv, sĂ€ger han.