– Rådjuren är nummer ett i Sörmland. Älgolyckorna är de svåraste och vildsvinen kostar försäkringsbolagen mest. Mest sker viltolyckorna där det är mycket trafik, alltså nära städerna, som på riksväg 53 mellan Nyköping och Eskilstuna och på 52:an mellan Nyköping och Örebro, säger Jan Olevall, som arbetar med trafikfrågor i polisregion Öst.

Trafikverket får anslag från regeringen för åtgärder för att minska viltolyckorna. Men det räcker inte att bara stoppa djuren från att komma ut på vägen och på tågspåren, både små och större djur behöver också kunna ta sig över.

– Tidigare var viltolyckor bara en trafiksäkerhetsfråga, men det är ändå inte särskilt många dödsolyckor med vilt inblandat. Nu har det svängt till att bli mer av en djuretisk fråga, säger Mikael Alm, utredare på Trafikverket.

Artikelbild

| Här på ekodukten kan både större och mindre djur, samt insekter, tryggt och säkert passera över E6.

När det ändå sker dödsolyckor är det oftast älgar inblandade, som är tillräckligt höga för att fara in i vindrutan på bilar vid kollisioner. En älgkrock på järnvägen beräknas kosta minst en miljon kronor och orsakar dessutom förseningar. Även kronhjortar är stora djur, men de är sällan inblandade i olyckor.

– De verkar vara mer vaksamma än älgarna, säger polisen Jan Olevall.

När olika djurpassager, faunapassager, byggs är det ofta med älgen i åtanke.

– Man försöker ofta dimensionera efter älg. Ofta är det så att ju större djur desto kinkigare. Älgar går inte gärna ner i tunnlar under vägarna, men i en del fall kan man göra tunnlarna vidare och bredare. Det finns också exempel på broar med skärmskydd, så att djuren kan passera över utan att se bilarna på vägen, säger Mikael Alm.

Artikelbild

| Så här kan faunapassagerna i Sörmland komma att se ut. Färister ska hindra viltet från att gå in i spårområdet. Först ut att få en faunapassage i Sörmland är sträckan Högsjö-Kilsmo.

En väglösning invigdes i fjol på E6 söder om Göteborg: en "ekodukt", en bro med växtlighet på. Den ska användas även av insekter, fjärilar och spindlar, ödlor och andra smådjur. För mindre djur och insekter, som fjärilar, kan en motorväg vara för bred att ta sig över.

Groddjur och ormar är mindre kräsna än älg och kan gott tänka sig att hoppa respektive åla genom tunnlar, som inte behöver vara särskilt påkostade.

– Svårigheten där är att få dem att använda tunnlarna. Man måste bygga barriärer så att de leds in i tunnlarna, från de platser där de leker. Det är inte lätt att pricka in exakt den plats där de går över vägen.

Viltstängsel är den vanligaste åtgärden för att hålla viltet från vägarna, men en nackdel är att de hindrar djurens vandringar.

– Om man har viltstängsel och gör en öppning i det måste man varna trafikanterna. På E22 vid Haraldsmåla i Kalmar län har man detektorer i skogen nära öppningen, som känner av om djur närmar sig och tänder varningsskyltar ute på vägen. Rent byggnadsmässigt är det billigt, jämfört med bro och tunnlar, säger Mikael Alm.

När det gäller djurpassager över järnvägarna har Trafikverket utsett ett antal testområden, för att kunna utvärdera vilken sorts passager som fungerar bäst. I Sörmland handlar det om tre sträckor, på banan mellan Högsjö och Kilsmo, som är den sträcka där planeringen kommit längst, samt Katrineholm-Stolpstugan och Malmsjö-Södertälje.

– Ingen av passagerna på sträckorna är byggd än, men man ska undersöka olika metoder på olika ställen. Det handlar om stängsel, färister, ljudvarning, ljusvarning och ekodukter. Teststräckorna ska visa vad som är mest effektivt, säger Per Högner, projektledare vid Trafikverket.

Byggstart för sträckan Högsjö-Kilsmo är i höst.

– Tågen kan inte bromsa på samma sätt som bilisterna kan. Systemet i Högsjö fungerar tvärtom jämfört med det i Haraldsmåla, säger Mikael Alm.

Även fåglar och fladdermöss kan behöva stödåtgärder för att ta sig över vägarna. Fåglar kan i allmänhet flyga över, men lockas till kadaver efter andra överkörda djur och kan dels bli påkörda och dels flaxa upp i flockar och skymma sikten för bilister, med olyckor som följd. För fladdermössen underlättar träd i vägkanten, men träd kan också utgöra ett problem.

– På 52:an vid Eriksberg står det ekar, med ekollon som lockar vildsvin till vägen. Men de ekarna kan man inte hugga ner hur som helst, säger Jan Olevall hos polisen.