Något som ofta engagerar boende längs en väg, är vilken hastighet som gäller. För att kunna påverka hastigheten måste man veta vilken typ av väg det är. På Nationell vägdatabas hemsida finns en karta över vägnätet, där man kan få information om vilka vägar som är statliga, kommunala eller enskilda.

Respektive kommun bestämmer om hastighetsbegränsning på samtliga vägar inom tättbebyggt område, det vill säga även på statliga vägar. Dessutom bestämmer de om hastighetsbegränsningar på vägar utanför sådana områden där kommunen är väghållare.

Länsstyrelsen beslutar om hastighetsbegränsning på statliga vägar och enskilda vägar utanför tättbebyggt område. Länsstyrelsen skickar ofta ärendet på remiss till olika intressenter innan de fattar beslut. Om man inte är nöjd med länsstyrelsens beslut kan man överklaga till Transportstyrelsen.

Trafikverket bestämmer om hastighetsbegränsning på det större statliga vägnätet, där hastighetsbegränsningen kan vara 80–120 km/h.

En som lyckades få hastigheten sänkt på landsbygden i Julita där hon bor, är Emma Eriksson.

– Det var 70 kilometer i timmen utanför vår skymda utfart i ett backkrön och jag ansökte om en sänkning till 50. Trafikverket satte sig på tvären och ville avslå ansökan, men länsstyrelsen gav mig rätt. Det krävdes en hel del pappersarbete, men det är inte omöjligt att få till en förändring, säger hon.

När det gäller tillfälliga fel på en gata eller väg, som gropar eller farliga föremål, måste man också veta vem som är väghållare. Är det en statlig allmän väg där ett hinder kräver omedelbar åtgärd ringer man och anmäler problemet till Trafikverkets kontaktcenter på 0771-921921. Övriga fel kan anmälas via ett formulär på Trafikverkets hemsida.

På många kommuners hemsidor finns också tjänster för felanmälan, där man kan anmäla exempelvis trasiga gatlyktor eller skador på kommunala gator och vägar.

Är det en enskild väg kontaktar man den privata väghållaren, vägföreningen eller liknande. Ägaren till en enskild väg kan söka bidrag till vägens underhåll från Trafikverket och kommunen.

Även önskemål om övergångsställen ska framföras till väghållaren, alltså kommunen eller Trafikverket. Om man tycker att en busshållplats ligger farligt belägen kan man kontakta både väghållaren och det aktuella bussföretaget som kör på sträckan.

Källor: Motormännen, Katrineholms kommun, Trafikverket