Katrineholms kommun fortsätter som bekant att växa, om än i lite långsammare takt än sina större grannar. 2014 bodde här 33 268 personer, och som Kuriren tidigare har berättat ökade den siffran ytterligare under första kvartalet i år.
För 30 år sedan hade Katrineholm 31 883 invånare, det motsvarar alltså en ökning på 4 procent. Det visar siffror från Statistiska centralbyrån.
Tillsammans har kommunerna i länet växt med drygt 30 000 invånare. Den mest dramatiska förändringen står Strängnäs för, som har växt med 37 procent och med 33 878 invånare gått om Katrineholm.
– Utvecklingen vände för Strängnäs och Eskilstuna när Svealandsbanan blev klar och man plötsligt fick tillgång till en 20 gånger större arbetsmarknad. Tillgängligheten är extremt viktig, säger Bo Wiktorin, regional analytiker på Regionförbundet Sörmland.
Eskilstuna växte med 14 procent och har nu drygt 100 000 invånare.
I andra änden av skalan hittar man Vingåker (minus 8 procent jämfört med för 30 år sedan), Flen (minus 7 procent) och Oxelösund (minus 14 procent).
Nyköping har krympt något sedan 1984 men det beror på att Gnesta och Trosa blev egna kommuner i början av 90-talet. Nyköping hade 2014 53 508 invånare.
Urbaniseringen, det vill säga det faktum att allt fler flyttar från landsbygden till städerna, är en het debattpotatis just nu. Bland annat har Svt:s satsning #HelaSverige fått stor uppmärksamhet.
– Utbildningsnivån i sig rustar arbetsmarknaden för en allt mer urban utveckling, säger Bo Wiktorin.
– Men egentligen är det inget nytt, urbaniseringen har pågått sedan andra världskriget. Det är takten på inflyttning till städerna som varierar lite.