NÀr det Àr minusgrader pÄ vintern Àr luften kall men i vattnet Àr det givetvis plusgrader. Annars skulle det vara is hela vÀgen ner till botten.
NĂ€r vĂ€rmen lĂ€mnar vattnet fryser den uppe pĂ„ ytan. Tursamt nog Ă€r vatten nĂ€stan det enda Ă€mne dĂ€r den fasta formen Ă€r lĂ€ttare Ă€n den flytande formen, förklarar Jörgen Ăberg.
â VĂ€rmen i vattnet försvinner uppĂ„t i luften.
Det kan skridskoÄkare vara glada för, annars hade isen börjat sjunka till botten.
Ăr det kallt i luften kan isen till en början vĂ€xa relativt snabbt och den kristalliseras sĂ„ klart underifrĂ„n, eftersom det Ă€r dĂ€r det flytande vattnet finns. Temperaturen ligger precis över fryspunkten, under isen.
â VĂ€rmen i vattnet, precis under isen, mĂ„ste ledas igenom det nybildade istĂ€cket upp i luften för att det ska frysa till mer.
NÀr isen blir tjockare fungerar den som vilken vÀgg som helst, som blir tjockare. Den isolerar bÀttre och bÀttre.
â Det tar lĂ€ngre och lĂ€ngre tid för att nĂ€sta centimeter ska bildas. Att fĂ„ vĂ€ck vĂ€rmen igenom den horisontella isvĂ€ggen.
Kommer det dessutom snö pÄ isen fungerar den som extra isolering.
â Det Ă€r som en dunjacka.
Rörelse i vatten, som blandar om vattenmassorna och skickar upp varmare vatten till ytan försvÄrar isprocessen. Strömmande vatten som trÀngs ihop i sund, över grund och runt uddar.
Bryggor och broar har dĂ€remot med vĂ€rmestrĂ„lningen att göra, nĂ€r vattnets vĂ€rme gĂ„r upp i luften. De utgör ett tak för vĂ€rmeutstrĂ„lningen och dĂ€rför Ă€r isen ofta svagare dĂ€r, förklarar Ăberg.